Bild: Shutterstock

Vila i frid bion, det var kul så länge det varade

På juldagen hade en av 2023 års storfilmer, Hammarskjöld, premiär på svenska biografer. Det är en rörande historia om Dag Hammarskjölds sista år i livet men även om imperialism och kampen för Kongos självständighet. Mikael Persbrandt klär i rollen som Hammarskjöld och ger, en annars ganska grå och ordentlig person, ömhet och sårbarhet. 

I salongen på Filmstaden Sergel mitt i centrala Stockholm sitter jag förväntansfullt och väntar på filmens start. Popcornen är redan uppätna, skorna är uppknutna och jag har bullat upp med jackor och halsdukar som filtar. Det är kallt i salongen. Kallt och mörkt. Jag ser de få som har lyckats ta sig hemifrån i snökaoset och vänder mig mot bioduken. 

Efter filmen kommer jag snabbt fram till att det var en bra film. Bra skådespel, bra effekter, bra kronologi. Allt som en bra film innehåller. Ändå lämnar filmen mina tankebanor relativt snabbt. Istället börjar jag fundera på varför det nästan var en tom salong. Mitt på dagen, en lördag i snökaos och när de flesta har semester. Är det verkligen rimligt att det bara var tio besökare i salongen? 

Biodöden sprider sig. Det säger alla, varje år. Allt färre går på bio, allt färre ser på film, ännu färre ser på svensk film. Samtidigt som denna trend utspelar sig uppger Kulturhuset Stadsteatern att antalet besökare har ökat med 90 procent. Det borde indikera att orsaken till biodöden inte är bristande ett intresse för kultur, utan endast ett bristande intresse för bio.

Eller handlar det över huvud taget om ett bristande intresse? Kanske handlar det snarare om en ekonomisk fråga. En normal biljett på Kulturhuset Stadsteatern kostar oftast 150 kronor om man är under 26 år gammal. En normal biljett på bio kostar omkring 160 kronor. Den tiokronors-skillnaden är inte en uteslutande orsak, men med tanke på att scenkonst innebär liveframträdanden från skådespelare, ofta flera gånger om dagen, borde dessa biljetter vara de dyrare. Att skapa och regissera film är ett komplext hantverk som kräver mycket kunskap och expertis, men på bio visas endast filmen. Det behövs bara att en person trycker på en knapp och sen rullar det. Logiskt sett borde teater och scenkonst vara mycket dyrare än biofilm. Biofilm borde vara ett vardagligt simpelt nöje och inte kosta över 600 kronor för en vanlig familj.

“Det finns en sorts samhörighet i biofilm som inte går att ersätta med streaming”

Tyvärr köps även filmerna snabbt upp av olika streamingsjättar så att tittarna “slipper” gå på bio. Det är såklart mysigt att det går att se stora filmer i hemmets lugna vrå men det innebär också att biobesöken minskar ännu mer. Till råga på allt detta finns det få biografer i förorterna. De biografer som finns visar filmer vid konstiga och obekväma tider så att de som jobbar normala arbetsdagar inte hinner.

Varför är biografer viktiga? Varför är det en sorg att de stänger? Biografer är en form av tyst kulturarv. Alla har en relation till biograferna men de är inte betraktade som tillräckligt fin kultur för att någon på riktigt ska gå i strid för dem. Det är enkelt att få sponsorer att rädda Kungliga Operan men det är få som vill ta biograferna i behåll. Vidare så är biofilm en kollektiv aktivitet. Under två timmar sitter alla tysta och ser på samma sak och efter dessa två timmar går alla ut och pratar om samma sak. Det finns en sorts samhörighet i biofilm som inte går att ersätta med streaming.

Det är ständigt tal om hur ensamhet ökar. Jag förstår att det låter larvigt att tro att biograferna på något sätt ska hjälpa ensamheten. Men det gör dem. Alla platser där människor får träffas och göra något gemensamt är viktiga och en liten, liten bit på vägen mot att krossa den stora, stora ensamheten.

Det finns många sätt att bota biodöden. En av de främsta åtgärderna är att skapa fler biografer, renovera de som redan finns och göra dem mer tillgängliga och med fler tider som är anpassade efter en normal arbetsdag för biopubliken som jobbar 9-5. För denna publik är det även viktigt att priserna på biljetter för barn sänks kraftigt. För andra typer av besökare, som exempelvis pensionärer, är matinévisningar en bra åtgärd. Ytterligare åtgärder skulle kunna vara att göra biljetterna för filmer som går vid opassande tider (till exempel vardagsförmiddagar) billigare. 

Svenskar förtjänar att gå på bio, svenskar förtjänar att roa sig, svenskar förtjänar en gemenskap. Vi måste bli bättre på att samla oss kring lägerelden som är bioduken samtidigt som biograferna måste bli mer tillgängliga. 

Text: Vera Ölund