Veckans bästa singlar: v. 8
Helger för oss musiknördar innebär en drös av ny musik som en på något orimligt sätt ska hinna konsumera innan livet kommer ikapp en på måndagsmorgonen. Kanske är det därför som helgen är den bästa delen av veckan?
Vi har haft privilegiet att söka efter det bästa som årets åttonde vecka har bringat i musikväg, och självklart komprimerat allt som kommit i listan som ni hittar här. Nedan har vi vår vana trogen skrivit om några av dessa. Ha en fortsatt trevlig helg!
Mitt nya liv – Solen
Visst var det nästan fyra år sedan vi sist fick ett livstecken från Solen, men det hindrar tydligen inte Sveriges deppigaste indiepopband från att göra en helt genialisk comeback. Efter bandets plötsliga Instagram-uppdatering fick vi bland annat veta vad bandet haft för sig de senaste åren – att originaltrummisen valt att lämna gruppen, men framför allt att en ny singel skulle komma.
Mitt nya liv är en vemodig promenad genom den hemstad man hatar men är dömd att stanna i. Mycket kan kännas igen från solens tidigare musik, men trots det märks det att låten är betydligt mer avskalad än vad vi kanske är vana vid. Känslorna finns dock kvar och blir starkare och starkare för varje gång man lyssnar, och i låtens emotionella slutcrescendo går det inte att undvika att slungas tillbaka till när man satt i sin slitna studentlägenhet, drack lådvin och gråtsjöng Till dom som bryr sig tills grannarna klagade.
Gustav Stjernkvist
The Last Man on Earth – Wolf Alice
Det har nu gått fyra år sedan brittiska Wolf Alice släppte Visions Of A Life, ett album som vävde samman drömmiga pop- och indieinslag med alt-rock som injicerats med en liten dos av shoegaze. Nu har bandet börjat utrullningen av det tredje albumet och detta gör de med den första singeln The Last Man on Earth.
Låten är till en början långsam och smått mystisk när Ellie Rowsells mjuka sång vandrar över tangenterna på ett återhållsamt piano. När trummorna sedan introduceras halvvägs in, öppnas ljudlandskapet upp och hennes röst ekar kraftfullt i bakgrunden med balladisk effekt. The Last Man on Earth är ganska olik något som bandet tidigare har gjort. Om tidigare album karaktäriserades av en rivig och garagerockig attityd, känns detta mer Elton John-inspirerat. Det ska bli spännande att se huruvida låten kan vara det första tecknet på ett stilskifte hos bandet.
Robin Andersson
Survive – Show Me the Body
Nästan två år efter hardcorepunkbandet Show Me the Bodys andra album Dog Whistle återvänder trion med vad som kan vara deras mest aggressiva och rivigaste singel hittills. Med trumhinnesprängande gitarrer och trummor ryter frontmannen Julian Cashwan sig igenom tre minuter av kaos och ilska, tydligt riktat mot polisen, då det första Cashwan sjunger är “I never cry watching pigs die”. Survive är inget man sätter igång när man vill koppla av i soffan, men om man hade tänkt hoppa runt i sin lägenhet okontrollerat eller vill slå sitt personliga rekord på springrundan är vad nätmagasinet NME kallat “the world’s most terrifying live band” och deras nya singel helt perfekt.
Oscar Johansson
Promise – Jacques Greene
I veckan sålde Jacques Greene publiceringsrättigheterna till Promise i en NFT – en så kallad non-fungible token – som ger köparen rätt till en del av en blockchain. Den hyllade kanadensiska producenten berättar i en Twitter-tråd hur transaktionen och kryptoplattformen Foundation, där auktionen ägde rum, representerar ett löfte att “växa ifrån gamla system”. Auktionen för rättigheterna började i söndags och såldes i tisdags för 13 Ethereum, då med ett drygt marknadsvärde på drygt 160 000 SEK. Dagen efter släppte Greene låten.
Låten har Greenes vackra och atmosfäriska signatursound som gjordes så väl på albumet Dawn Chorus från 2019, nu med en touch av future bass. Promise loopar samma ambienta synthar låten ut, med en lekfull hi-hat och ett beat som kommer in och ut under låtens gång. Det låter avslappnande och dramatiskt på samma gång, som Greenes musik ofta gör. Perfekt som soundtrack för 2021 års home office – eller en vandring i bergen i slutet på vintern.
Löftet om en konsekvent hög kvalitet från Greene må sannerligen vara säkrat så här långt, men med detta släpp visar han en ambition att innovera allt mer bortom sitt hörn av den elektroniska musikscenen.
Charles Lundman
Hela listan hittar ni här!
