Veckans bästa singlar: v. 38
Dessa dagar är ändå lite som en slutlig nedräkning. The final countdown till att (nästan) allt är vara detsamma igen. Vilka tar tillfället i akt och släpper musik precis innan det faktiskt går att DANSA UTE till den? Ta reda på det genom att lyssna på vår lista här! Nedan? Några av veckans höjdpunkter. Det är sen gammalt!
Mystery Boy – Sassy 009
Sassy 009 är tillbaka med sin tredje singel Mystery Boy som släpps inför hennes kommande mixtape Heart Ego. Med de två tidigare singlarna Here Comes The Weekend och Blue Racecar har den norska artisten satt ribban högt inför sitt kommande projekt och Mystery Boy bidrar till de höga förväntningarna.
Mystery Boy är gåtfull med kryptisk text om någon snubbe och atmosfärisk med sitt oklara helikoptersurrande i refrängen och väcker flera frågor: vad är det för ljud? är det en synt? en röst? Speediga trummor gör låten svängig och fartfylld samtidigt som artistens monotona sång drar ned på energin. Resultatet blir en intressant kontrast som gör att låten känns både snabb och långsam på samma gång – som en mystisk dröm man inte riktigt kan få grepp om.
David Brignoli
A Well-Made Woman – King Hannah
Tidigare i veckan släppte King Hannah singeln A Well-Made Woman, en atmosfäriskt slowburner som etsar sig fast i hela kroppen med en kusligt berusande känsla. Hannah Merricks hypnotiska sång drar sig långsamt över handfasta trummor och ylande elgitarrer. Ju längre in i låten vi kommer, desto mer utvecklas ljudlandskapet och till slut exploderar det hela i en kraftig ljudstorm.
Om vi någonsin får se en fjärde säsong av True Detective, så finns det få låtar som hade gjort sig så bra som ljudspår med denna mystik och kuslighet. Till dess får vi nöja oss med att A Well-Made Woman är ett totalt förkroppsligande av vädersäsongen vi befinner oss i.
Robin Andersson
Something = Nothing – Johnossi
Svenska indieveteranerna Johnossi har under veckan inte bara släppt cannabisdryck utan även nya singeln Something = Nothing, lagom till sin framskjutna höstturné som nu faktiskt ser ut att bli av. Efter snart 15 år som ett av landets enda arenarockband (trots att de aldrig spelat på någon arena) har John och Ossi gjort sig mer än bekväma i sin gitarr + trummor-konstruktion, och verkar inte känna något som helst behov av att kliva utanför den. Något vi får tacka bandet för. Ibland blir man bara så otroligt glad av att inte alls bli överraskad. Så är det i detta fallet.
Gustav Stjernkvist
Lyssna på listan här!
