Bild: Omslaget till “Hem” av Peter Åberg

Veckans bästa singlar: v. 24

Ambivalent väder, återhämtning från sommarens första konserter och festivaler och ett oväntat album av Drake sammanfattar nog denna veckan på ett bra sätt. Men utöver det har det givetvis också släppts massor av annan härlig musik, även om releasekalendern blir allt tunnare så här kort innan den vankande sommarledigheten. Medan många artister gör sig redo för sommarturnéer och spelningar har vi samlat de bästa släppen från veckan som gått – några lyfter vi lite extra här nedan, och resten hittar ni i vår spellista.


How It Should Be – Ben Kweller & Kimya Dawson

Singeln How It Should Be av Ben Kweller är en retro, svängig låt som för tankarna till tidiga The Beatles. Den inleds med ett staccato piano och en pladdrig text, ljudbilden mynnar sedan ut till något soft-rockigt med inslag av synt. Låten framförs tillsammans med artisten och låtskrivaren Kimya Dawson, känd för sina låtar på det ikoniska soundtracket till filmen Juno. Hennes lekfulla och ofiltrerade sound går att finna i denna låt också. Texten är vardaglig och barnsligt beroendeframkallande med fraser som ”It’s up to me if I decide to be what I think is right / And don’t bother me when I’m watching ‘Planet of the Apes’ on T.V” och ”When I was a movie star / An asteroid had hit the Earth / And prematurely ended my career”. En solklar, kul låt som direkt åker in på sommarlistan. 

Allis Sääsk Berglund

The Highs & The Lows – Chance The Rapper & Joey Bada$$ 

Chance The Rapper och Joey Bada$$ har mycket gemensamt: de är båda rappare som i början av 2010-talet lyftes upp som fackelbärare för klassisk hiphop och utsågs till framtida superstjärnor, men enligt många har haft problem med att följa upp de förväntningarna. 

På nya samarbetet The Highs & The Lows släpper de två enorma talangerna alla krystade försök att leva sagan kritiker och fans har skrivit åt dem, och återvänder till det som gjorde de så tilltalande från början – de låter som två vanliga snubbar som helt enkelt är jävligt bra på att rappa och göra poesi av vardagen. Resultatet är det bästa någon av de har gjort på ett bra tag, och en stark throwback till den kreativa mixtape-rappen som definierade det förra decenniets början. Det behöver inte vara mer komplicerat än så.

Anton Ånell

Summer Moon – Leon Bridges & Kevin Kaarl 

I början av veckan fick många Leon Bridges-fans nöjet att se sångaren uppträda på Annexet i Stockholm. Mot slutet får nu fansen även nöjet att ta del av en låt som är tillägnad ett café i Forth Worth. “The song, called Summer Moon, was inspired by this coffee shop called Summer Moon near my home”. Bridges hade spenderat en del tid på caféet under pandemin, i hopp om att finna någon form av närhet. 

Lyssnaren leds av Bridges och Kevin Kaarls vackra stämmor, som kompletteras av den fängslande gitarren i låtens brygga. Textförfattandet på både engelska och spanska förgyller det långsamma och känslofyllda spåret och adderar det lilla extra.      

Nardos Tekle

Tierra Querida – Natalia Lafourcade 

Natalia Lafourcade, den mexikanska popmusikens förmodligen mest spännande namn dom senaste åren, fortsätter leverera på samma spår som tidigare. Likt hennes andra verk lyckas nya singeln Tierra Querida på ett unikt sätt föra in ett traditionellt sound i en modern tappning. Låten skrevs efter ett besök på en vingård, och verserna sjungs från olika perspektiv – Lafourcade tar på sig gestalten av en vindruva, gestalten av marken som brukas, och till sist gestalten av dom som brukar dessa. 

Den poetiska och unika texten kombineras med dansande gitarrer och en subtil, svängig rytm för att skapa något som är klassiskt men eget. I mitten av allt är alltid Lafourcades förtrollande röst, som här är lika gripande som alltid – varje stavelse sjungs med klarhet, och när flera stämmor anländer till refrängen är resultatet en låt som smyger sig in på hjärnan, snarare än att banka sig in. 

Anton Ånell


Hela listan hittar du här!