Vårens recap – albumen som fångat vår uppmärksamhet

Ännu en årstid har flugit förbi och vi har stigit in i värmens, ljusets och härlighetens årstid: sommaren. Men vilka album har lett oss hit? Vad har vi fått ta del av under musikvåren 2023? Vilka låtar eller artister har lagt en grund för sommarens potentiella soundtrack?

Nedan har vi highlightat albumen vi tar med oss från de senaste månaderna, och som lämnat ett avtryck på något sätt – oavsett om de bjudit på en glad överraskning eller inte lyckats leva upp till förväntningarna.

I vår spellista On Replay hittar du musikreaktionens mest spelade låtar för tillfället. Glad sommar!


Över broarna

STOR

Stor behöver ingen introduktion vid det här läget, och när nya skolans ledare släpper skiva är förväntningarna stora. Dock är Över Broarna kanske den svagaste plattan i rapparens diskografi. Det riviga och kaxiga som finns i Stors tidigare plattor återfinns här bara på spåren CTM och En kväll i en gränd. Resten av plattan är fylld av plattityder om hur härligt det är att lyckas, och Stor sjunger lite för mycket och på ett sätt som inte riktigt passar honom. Ändå är rappandet lika bra som alltid, och beatsen är välskapade, om än lite tomma på känsla.

Betyg: 5/10

Sultan Ahmed


Telenovela

Sofia Monroy

Sofia Monroys debut-EP Telenovela gör sig värdig de latinamerikanska såpoperor den är döpt efter. Vi bjuds på sexton minuter av lust, drama, och intriger i skepnaden av exceptionellt välskriven popmusik med en egen touch. Låtarna kryllar av både musikaliska godbitar och charmig personlighet. 

Ta pärlan Sweet Temptation som blandar studsiga Latin-rytmer med en perfekt poprefräng värdig Carly Rae Jepsen, eller den dagdrömmande slowjammen Girls som utmärker Monroy som en sentimental R&B-sångerska av rang. Bäst är kanske ändå titelspåret Telenovela, som är en sprudlande hämndfantasi som blandar det lekfulla med det mörka. En sällsynt självsäker och äventyrlig debut-EP som etablerar Sofia Monroy som ett solklart framtidsnamn inom alternativ svensk popmusik.

Betyg: 8/10

Anton Ånell


All of This Will End

Indigo De Souza

På sitt tredje album All of This Will End blandar 25-åringen Indigo de Souza hjärtekrossande rader med explosiv och poppig indierock. Den knivskarpa textförfattaren ingjuter många av låtarna med en ångestladdad tragikomik, som när hon messar sin chef för emotionellt stöd på låten Parking Lot. Men när sångerskan skruvar ned den höga volymen på gitarren och sänker tempot, skiner hennes briljans igenom. Under albumets mest tystlåtna stunder får hon musiken att tala för sig själv och fyller den med lika mycket ångest, vemod och längtan som hennes känslorika texter.

Betyg: 7/10

David Brignoli


Good Lies

Overmono

So U Kno är en klassisk breakbeatdänga som etablerat duon Overmono på den elektroniska scenen, och två år efter dess släpp kommer äntligen en fullängdare från walesarna. Good Lies inkapslar allt som gör Overmono till några av scenens mest uppskattade producenter: nedskalat och souligt ljudlandskap, subbas som väcker starka nostalgikänslor (hör bara på Arla Fern) och endorfinutsöndrande rytmer. 48 minuter är en lång speltid för en rätt homogen ljudbild, men för Overmono är det bara mer tid att visa vad de går för.

Betyg: 7/10

Sultan Ahmed


Bientôt la nuit

Claude

Claudes nya hängiga, mörka persona till följd av hans anslutning till skivbolaget Microqlima personifierar en råhet i Paris uteliv. Artisten avbildas som en kebab i videon till dekadenta titelspåret Bientôt la nuit och EP:ns mycket poetiska texter kantas av denna sorts referenser till Paris, specifikt den passionerade romantik som dess uteliv och romantiska eskapader ofta leder till. Texterna skjuts till sitt fulla potential med en iskall känsla i sången, över syntar, disco-loops och fet bas, allt producerat med fingertoppskänsla. EP:n blir effektivt ett minnestal och en passande uppföljare till artistens mindre djupdykande virala debutsingel Très Disco

Tyvärr missar Bientôt la nuit chansen att presentera en mer övergripande historia, där Claude vågar flyga lite mer utanför sitt universums comfort zone. Avslutningsspåret Les accords de Lenny blir dock ett uppfriskande byte av stil där Claude ger oss en ballad i Strokes-stil, och framgångsrikt visar upp lite mer variation. Frankrikes nya disco-Thåström, anyone?

Betyg: 7/10

Charles Lundman


DREAMER

Nabihah Iqbal

Sex år efter debutalbumet har den brittiska artisten Nabihah Iqbal äntligen släppt sitt andra album DREAMER. Albumet består av 10 spår som tar lyssnaren på en resa genom ett ständigt förändrande musikalisk landskap. Från sjöar av ambienta och elektroniska sound, till stora fält av dream-pop och shoegaze-influencer. Albumet har en bredd i både ljudbilder och stämningar, från de dansiga This World Couldn’t See Us, till instrumentella vemodiga spår som den gitarrburna Lilac Twilight. 
Albumet DREAMER drömmer stort och lyckas övertyga lyssnaren med sin eufori och självsäkerhet. Mycket av fokuset ligger på låtarnas individuella sound, men de snabba skiftningarna blir inte förvirrande utan snarare spännande och får lyssnaren att vilja upptäcka allt. Albumet går att lyssna på hela dagen, det finns spår för en trött och lättsam frukost, för ett svettigt dansgolv och för tankarna i natten.

Betyg: 8/10

Allis Sääsk Berglund


Drunknat I Sins

9liv

Malmörappen inkorporerar ofta sång med arabiska influenser, där Ozzy varit en av frontfigurerna i att etablera trenden ända sedan Ett Öga Rött. 9liv är nytillskottet från parkernas stad, och på Förälskad och titelspåret Drunknat I Sins hörs influenserna tydligt. Mariodribeats producerar hela släppet, och 9liv får sällskap av de lovande rapparna Aybe och Mazzo. Det rappas om spänningsförhållandet mellan att leva i kriminalitet och lida av dess konsekvenser, eller så går 9liv loss och spottar vasst på Några Barz. Han är målande i sitt språk, och EP:n är ett tecken på att han är ett namn att hålla ögat på i rap-Sverige.

Betyg: 7/10

Sultan Ahmed


Masego

Masego

På sitt självbetitlade album Masego visar neosoul- och funkartisten den musikaliska identitet han glänser starkast i. De som har lyssnat på Masego under en längre tid vet att han utan svårigheter kan imponera när han spelar sin saxofon eller valfritt instrument. Det är inget undantag på detta album. Artisten har en lekfull balansgång mellan en självreflekterande och toxisk inställning i låtarna, något som framförs med mer självsäkerhet än i tidigare projekt. Med inspiration från bland annat amapiano och jazz visar Masego sin sanna musikanda. 

Betyg: 8/10

Nardos Tekle


MELLAN TVIVEL & TILLIT

OG Bella

OG Bella har varit en personlig favorit sedan EP:n Bejaka Eller Dö, på vilken hon skapade en mystik med noga utvalda beats och hjärtskärande, meningsfulla texter. På MELLAN TVIVEL & TILLIT tar Bella sin musik till nya höjder, och samarbetar med högaktuella och noga utvalda gäster. Producenten Slackin Beats förser albumet med en hel del drum and bass, och som vanligt är berättelserna och texterna otroligt välskrivna. MOMENTUM och ~HÄR~ är två personliga favoriter, och det är kul att höra JËLLY göra musik igen!

Betyg: 8/10

Sultan Ahmed


MÖRKRET

Ozz6y

På det nya albumet MÖRKRET vänder sig Malmörapparen Ozz6y bort från de färgglada akrobatkonster som definierade hans tidigare två excentriska album. Istället får vi här tio spår av avskalad ångest och rädsla över råa boombap-produktioner. I de bästa stunderna är Ozz6y ändå precis lika underhållande som innan, med galna flows och unika formuleringar som sätter sig på skallen direkt. 

Stundtals kan dock albumets produktion bli lite väl gråskalig och urtvättad. Man saknar den urballade kreativiteten från låtar som Några Gånger och Play 66, samtidigt som den påtagliga ensamhet som präglar albumet onekligen är gripande. Ozz6y fortsätter vara en unik röst på den svenska scenen, och det hade varit intressant att se honom fortsätta finslipa den mörka, kusliga världen som han har börjat bygga med MÖRKRET.

Betyg: 6/10

Anton Ånell


Come Alive

Sarettii

Come Alive får Sarettii visa sina styrkor på ett längre format. Både Sarettiis sång- och rapfärdigheter hörs på albumet, och det är fyllt av kvalitet: WAKA WAKA, Guidelines (Yeah Yeah) och Cali Kush ger en bra överblick över den högaktuella rapparen, och producenter som Shenzi, Manny Flaco och Straynané turas om att producera en värdig debut från en musiker som hela tiden når nya höjder. Nu när Sarettii visat att han kan hoppa på vilken trend som helst och göra det bra, blir det spännande att se hur han fortsätter att utvecklas. Visst är Come Alive stark som debut, men det känns som att Göteborgaren sitter på en ännu bättre skiva som skulle kunna cementera hans plats bland Sveriges hiphopelit.

Betyg: 7/10

Sultan Ahmed