Illustration: Sofia Hjortberg

Våra bästa sommarlåtar

Långa dagar, korta nätter, sol och hetta och ljummet regn. Parkhäng, strandutflykter, uteserveringskvällar, svettiga arbetsdagar och svalkande kvällsdopp. Sommaren är här, och hur den än må se ut och te sig och kännas och smaka, så har den för de flesta av oss ett givet soundtrack. Vi har försökt att knåpa ihop vårt – KULTs egna, ultimata sommar-soundtrack. Resultatet är en salig blandning av sentimentala indielåtar, studsande R&B-bangers och saltdoftande, lugnande medel i musikformat. Vi har samlat våra favoriter – kanske hittar du en egen gammal, eller ny, sommarfavorit i listan?


Solange – Losing You

Föreställ dig en varm söndagskväll i juni strosandes ner för backen med en smältande glass i handen för att ta ditt rutinmässiga kvällsdopp vid bryggan, men för första gången har du ingen vid din sida. Exakt det är vad Losing You är. Trots att låtens text är sorglig och vemodig, är det omöjligt att förbise dess omåttligt somriga och knasiga sken. Solange visar att det går att göra perfekt R&B utan att krångla till det, eller i alla fall endast lagom mycket; hennes lätta och lediga sång ger intrycket av att melodin lika väl kunde nynnats fram under den ensliga promenaden ner till bryggan, men med en produktion som låter lika mycket 80-tal som något som vi aldrig hört förut. Mantrat “Tell me the truth, boy, am I losing you for good?” upprepas, som att Solange har det svårt att få sanningen att sjunka in, och känslan av att en sommar i ensamhet väntar går så djupt in att det faktiskt blir påfrestande. Men förhoppningsvis blir sommaren varm åtminstone, och då kanske nästa tur ner till bryggan känns lättare.

Theo Hafström

Den svenska björnstammen – Som vanligt

Från sommarens småkyliga början, genom högvärme och regnskurar – ända ut i sensommarens sista solstrålar. Den svenska björnstammen har blivit en årstidsfaktor i mitt liv, då samtliga av deras fyra album har varit i konstant rullning under de senaste sex somrarna. Som vanligt är en av de många guldklimpar i deras fantastiska samling. Den främsta styrkan hos Den svenska björnstammen är deras textförfattarskap. Som vanligt begrundar teman som bristande minnen, förlorade relationer och missade chanser. Med kraftiga och upplyftande trummor i bakgrunden mynnar detta ut i en allsångskraftig refräng, som är som gjord för att ylas ut över sjön från solvärmda klippor. Se det som melodisk sommarterapi.

Robin Andersson

Kimya Dawson – Tire Swing

Egentligen skulle vilken låt som helst från soundtracket till Juno ha platsat mer än väl på den här listan. Tire Swing av Kimya Dawson utmärker sig dock – den drygt 3 minuter långa låten fångar den ström av tankar och känslor som sommaren, med all sin lediga tid, så ofta ger upphov till. Gitarrer och mjukt klingande pianoslingor vaggar mjukt in lyssnaren, medan Kimya Dawson avslappnat och bekymmerslöst sjunger om sin tillvaro – drömmar om märkliga målningar och enorma gungor, resor och avsked, nostalgiska återblickar och ironiska kommentarer.

Varje sommar sjunker jag ner i valfri sittbar möbel med Tire Swing i hörlurarna, och dras med i Kimya Dawsons berättande. Som ett somrigt stream of consciousness i musikformat.

Daria Spitza

Becky G – Shower

Shower av Becky G är i min mening den ultimata sommarlåten. Äkta bubbelgumspop med romantiska solnedgångsstråkar och en text söt som jordgubbsglass. Becky G, eller Rebbeca Gomez som hon egentligen heter, sjunger i denna eviga banger om att vara fnissigt nykär, så pass att man dansar i spegeln och sjunger i duschen. Bakom hennes röst sprudlar beatet och kroppen fylls av all den bubbliga glädje som hon sjunger om. En låt som inte bara andas kärlek och sommar, utan också nostalgi (2014 hade verkligen sina hits), och vad vore livet utan det? När jag dansar i spegeln och sjunger i duschen så är det till denna låt jag gör det.

Ellen Algren

Her’s – What Once Was

Drömmig indiepop, det är sommar för mig. Musik som passar bättre till sommarkvällarna med rosa himlar än till de heta sommardagarna. Med det sagt är det Liverpoolbaserade bandet Her’s låt What Once Was den ultimata, drömmiga indiepoplåten. Den psykedeliska gitarrslingan och den simpla trumrytmen gör att det blir omöjligt att inte gunga med, och sångaren Stephen Fitzpatricks djupa röst lägger sig som en mjuk filt över låten. What Once Was är en låt som förgyller festen som sträcker sig till soluppgången, en låt som får dig att bli kär, och det är en låt som kramar om dig på vägen hem sent på natten. 

Oscar Johansson

Håkan Hellström – Augusti i helvetet

Detta är kanske inte så mycket ett tips om “en låt” som det är ett tips om att “bli lite nostalgisk”. Den här låten går ut till alla deppiga, som liksom mig nyligen regredierat till åldern 17 och tycker att doften av syrén bäst ackompanjeras med desperat pop. Musik som tar en tillbaka till en tid när det fortfarande föll Håkan Hellström naturligt att referera till den unge Werther.  

Den här låten är ärlig. För augusti kan kännas lite som ett helvete. Man har glömt det nu i början på sommaren, när det var längesen sist, men i augusti är det lite för varmt och har varit det lite för länge. Man pustar och stånkar på. Man är säkert kär i någon dum man aldrig egentligen fattat tycke för under vinterhalvåret, men sommarens värme gör en helt enkelt omdömeslös. Dessutom, finns det något bättre än att vara lite lagom ledsen en dåsig sommardag? Finns det något bättre än att lyssna på lite svinsomrig pubertal nostalgipop?

Alva Lundin

Vinsten – Luckiest Girl

Ge mig fem sekunder av den här låten och jag är tretton och olyckligt kär och skäms över mina föräldrar igen. Ge mig tjugo sekunder och den nuvarande tillvaron är bortglömd och den visualiserade ideala sommaren från de tidiga tonåren uppenbarar sig. Portkods signaturlåt är ej att förglömma vid listandet av härliga sommargoingar! Låten är laddad med en OTEROLIG känsla. Att dela in folk i A-barn eller ADHD-barn, att vara någon tanktop-klädd snubbes ”efterrätt”, att vara UNG.

”Give me something tonight, give me something before I die” sjunger Vinsten, och visst kändes det precis så? Ge mig nåt, vad som helst, bara ge mig nåt. Nu! 6:e juli finns serien tillgänglig på SVT Play igen, om nostalgin från tonerna av Luckiest Girl inte är nog.

Stina Meyerson

Frank Ocean – Nights

Året var 2016. Frank Ocean hade inte släppt ett album sedan sitt berömda channel ORANGE år 2012, och hans fans hade nästan gett upp hoppet om att någonsin få höra ett längre verk från den mystiske, genreöverskridande artisten igen. Personligen var den sommaren en sommar av hjärtekross, då min dåvarande flickvän skulle flytta till en annan stad och plugga, och jag visste att ett distansförhållande inte var något för mig. Hur töntigt det än må vara, har Frank Oceans musik hjälpt mig hantera mina känslor på ett sätt terapi aldrig kunnat. Jag behövde ett album, och jag behövde det helst igår.

Så kom Blonde ut, och Frank Ocean lyckades överträffa sig själv på ett sätt jag aldrig kunde förutse. Albumet var en vändning från neosoulljudet på channel ORANGE, och mitt i det autobibliografiska verket fanns Nights: en låt som förvrängde tid och rum, vars silvriga gitarrackord hjälpte mig ta mig igenom mitt första riktiga hjärtesorg. Nights var låten om att överleva dagarna, dag för dag och natt för natt, och den gav mig, likt många andra, en tillflykt från vardagen. För mig kommer Nights alltid att vara låten om att kämpa vidare, hitta tröst i sig själv och förlora sig själv i en mästarklass av låtskrivande som bara Frank Ocean kan lyckas med.

Sultan Ahmed

Maribou State – Beginner’s Luck

Det finns en hel del låtar som kastar tillbaka mig till varma somrar vid havet med bubbel och gifflar på en picknick-filt, men Beginner’s Luck slår alltid till mig på ett annat plan. Skriven och producerad av den brittiska elektroduon Maribou State tillsammans med sång av Holly Walker, fångar Beginner’s Luck för mig dem mest idylliska sommarkvällarna jag hade förra året. Minnen av grillkvällar, Way Out West, open-air-fester och badutflykter i skärgården blir ibland nästa svåra att hantera när de kommer emot mig som en tsunami-våg när den här låten sätts på, framförallt med hänsyn till att årets sommar kommer att sakna en hel del av de roligheter man hade planerat in. Men det innebär inte att man inte kan sätta sig och drömma sig tillbaka till enklare tid.

Donna Lee

Iron Maiden – Wasted Years

Det är sommaren 2011 och jag och min då relativt nyfunna bästa kompis är på Ullevi med varsin förälder, stekta av sommarvärmen.

Sommaren 2013. Min bästa kompis klagar över den värdelösa akustiken.

Sommaren 2014. Jag och min bästa kompis måste genomlida skitmusik vi ännu inte vågar erkänna att vi egentligen gillar, typ Markus Krunegård, hela dagen, innan de börjar spela. Tillbringar natten på ett stengolv i centrala Norrköping.  

Det är sommaren 2016, jag har varken ätit eller sovit ordentligt på flera dagar. Mår illa och kallsvettas hela tågresan till Göteborg. Naiva som vi är tänker jag och min bästa kompis att ”sömnplats löser sig”, så vi har naturligtvis ingenstans att ta vägen efteråt. Klättrar upp på ett skoltak, slocknar där en halvtimme. Har bisarra vanföreställningar och kraftiga ångestattacker hela dagen. Minns inte mycket av själva konserten.

Det är sommaren 2018 och jag har precis blivit dumpad, är inte det minsta taggad på att gå på konsert. Men jag tänker på de visserligen sjukt banala textraderna i Wasted Years: ”So understand / Don’t waste your time always searching for those wasted years / Face up, make your stand / And realize you’re living in the golden years”. Det var exakt vad jag behövde höra just då, hur larvigt det än låter.

Om det är något som genomsyrat min ungdoms somrar är det min bästa kompis och Iron Maiden. Bandet finns knappt för mig under resten av året. Men på sommaren hittar jag alltid tillbaka till dem. Varför? Alla somrar var inte otroliga (jag kollar främst på dig 2016!), men kanske vill jag ju längre bort jag kommer från mina golden years, allt mer försöka återskapa dem. 

Andreas Hörmark


Lyssna på hela listan här:

/

Våra bästa sommarlåtar

Mejla skribenten!