TANKAR OM UKRAINA

Idag är kriget inne på sin andra vecka. Det kan behövas en plats där man får stanna upp, reflektera, nyansera, känna efter. Vi efterfrågade era tankar, känslor och upplevelser av det som nu pågår. Det här är ert sätt att uttrycka er kring allt som händer. En blandning av tankar, ett stycke tid i historien. En mosaik av känslor som väckts av de senaste dagarnas händelser.


1 mars kl. 8:37

Jag ringde farmor när jag gick mot tågstationen idag. ”När går tåget då, om nio minuter?” frågade hon och jag sa att jag kommer att hinna. Hon sa att jag borde ta ut pengar från banken, att jag borde köpa hem konserver och pulversoppa. 

”Jag orkar inte…” sa jag. 

”Bry dig” fyllde hon i.   

”Nej, men jag orkar inte oroa mig”.

Nu skiner solen mot snön därute och mot mitt anteckningsblock här innanför tågfönstret. Jag orkar inte bläddra igenom nyhetssidor och sociala medier där alla bilder föreställer ännu ett krig och flykt. Barn och hundar i famnar. Människor som tar skydd under jord, i tunnelbaneperronger. Bomber. Förstörda hem. Istället tittar jag ut på solen, på den tidiga våren. Jag säger hej och ler åt tågkonduktören. Jag tänker på mitt liv nu med min familj och mina vänner. Jag tänker på vad vi kommer att prata om på dagens lektion. Jag är trygg här på ett tåg på väg till skolan, inte på ett tåg med bara det allra viktigaste med mig, flyende bort från ett krig och till en okänd destination. Jag är trygg och det är verkligen ett motbjudande privilegium att inte tvingas till att tänka på otryggheten. Jag är trygg. Mitt liv fortsätter som vanligt, medan andras raseras. 

– Nanna


Det råder förvirring
över vad vi är och är gjorda av

Kött och blod

Freden ett ihoplappat skynke
spänt över ett räls
kriget ett brinnande ånglok

Vi är och är gjorda av
kött och blod
atomer
lätta att klyva
över städer

På andra sidan
av en fallen järnridå
är luften klar
och marken
varken iklädd
hylsor
eller splitter

Tunga skor
men inte mer än så

Det går inte att känna
någonting äkta
härifrån
bara förvirring
över vad vi är
och vad vi är gjorda av

Kött och blod
kött och blod
kött
och blod

– Malcolm Jeppsson


KYJIV

jag åkte taxi genom stan, det var september, allt glödde
chauffören var pratsam, vi stannade vid ett rödljus 
jag tänkte: jag skulle kunna leva här
ha en liten lägenhet vid tunnelbanestationen klovska
fönster mot gatan, kanske balkong inåt gården
göra kaffe på gasspisen och se ut över rondellen
gå till delikatessbutiken på fredagarna
till den georgiska restaurangen om det fanns nåt att fira
jag tänker det igen nu: jag skulle kunna leva där

och på radion säger dom att stadsbefolkningen uppmanats 
att om möjligt försvara sig med molotov cocktails

– Gustaf Johansson


Den sista ödeläggelsen 

Europa skulle vara alla människors land sa vi,
där skulle våra hjärtan bliva till poetiska omskrivningar.
Vi skulle demolera alla väggar och murar sa vi,
men på Maidantorget har den imperialistiska fähunden
destruerat allt han lyckas komma över
och förvandlat världen till dårfinkarnas land.
En ensam man plockar skrot från ruinerna av
hans en gång välgödda utopi 
medan vi sväljer våra sorger med kyld champagne.
Vi skulle aldrig låta historien upprepa sig sa vi 
samtidigt som vi lämnade överlevarnas böcker
rakt i armarna hos autarkerna.
Oligarkerna har skrivit om sig till hjältar
och badar i dyra oljor och egen aktning
medan de krossat omvärldens profylaktiska glas,
och den som menar på att kriget är ett krig 
är en jävla mytoman som mist sin balans.
Modern flyr med sina barn mot ovissheten
medan fadern tillverkar Molotovcocktails
och ser sitt förflutna rekonstrueras till ett explosivt ämne.

– Rasmus Ström, @rasmusstrom97


February 24th, 2022

In my youth an old soviet poster hung above my bed. The red trails of a spaceship crossed out a large black bomb in freefall through a vivid blue backdrop. A white text read: “да будет мир”: let there be peace. Wherever I moved I brought that poster with me. Now it is stored under a pile of boxes in a shed.

Every decade the bombs seem to fall ever closer to the garden where I grow my flowers. In a few days the air sirens will sound over Stockholm. A test I know will echo differently this time. So much for nostalgia.

Most people have had the misfortune to live through interesting times. Tragedy always carries doggedly on. We are no different. And yet through war, famine, and the threat of nuclear annihilation our ancestors danced, pruned rose bushes and made love.

I turn off the television and look out towards the sky. The weather is unstable. I brew a cup of tea and think of my flowers. I plan out the summer garden in my mind’s eye. Flowers swaying in the wind. The shade of a large willow. In a corner well cared for red roses. I wonder if I will let the thorns stay on this time.

– G. V. Rindborg


det skär på tungan, sticker i ögonen, detta ord som är varje språks värsta:
krig 

krig krig krig

ni kan inte betala oss med bränsle mot liter av blod,
säger en komiker 
som nu leder landet från en bunker
hans fru står vid hans sida, säger:
mina barn tittar på mig

barnen tittar, världen tittar
jag tittar 
jag tittar så det enda jag ser är krig bränsle och blod

stänger av telefonen, ignorant, kall
tar upp den igen, hysterisk
bryter ihop vid frukostbordet
bryter ihop igen, sen 
och sen, igen 
på toaletten på restaurangen 
ögnar igenom notiser där det står
skolor har bombats
minst sju vårdinrättningar förstörda i attacker och
svårt att bedöma när en stad har fallit

svårt att bedöma ett fall, kanske
lättare att bedöma ett skrik, i panik

facetimear med faster, 
hon tittar på farmor och säger
kommer du ihåg vad mormor sa?

det ska komma en tid 
när ni sitter vid levande ljus 
och äter bröd med smalec

igen, 
det ska ni minnas

och de minns
gör sig redo 
att samlas vid ljusen igen
sprida smalec tunt över bröden
viska bönerna högt och hålla inne på skriken

– Daria


Vill du engagera dig, bidra ekonomiskt eller lära dig mer om vad som pågår? Här kommer en samling av rörelser som på olika sätt engagerar sig i att hjälpa personer som utsätts i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Grupa Granica – en samling polska organisationer som gick samman när flyktingkrisen vid polsk-belarusiska gränsen började och som i flera månader arbetat med att hjälpa personer på flykt. Hjälper nu även personer på flykt från Ukraina, samtidigt som de fortsätter arbetet vid den polsk-belarusiska gränsen.

Grupa Stonewall Polska – engagerar sig för HBTQ-personer på flykt och samordnar bland annat boenden och skydd på plats i Warszawa. Arbetar också för allas rätt att säkert korsa gränsen, oavsett etnicitet/nationalitet.

Lambda Warszawa – har upprättat ett centrum i Warszawa som ger direkt stöd till HBTQ-personer på flykt. Där finns informationscentrum på ryska/ukrainska, möjlighet till psykologiskt stöd samt en trygg plats. Organisationen erbjuder och samordnar också boenden.

Strajk Kobiet – polska kvinnostrejk-gruppen har just nu full fokus på att hjälpa personer från Ukraina, främst i Warszawa genom att dra ihop resurser som mat vatten men också genom att samordna rysk- och ukrainsktalande tolkar.

UNICEF – har fokus på barn som utsätts samt deras familjer och erbjuder viktigt stöd och hjälp på plats i Ukraina.

Röda korset – är på plats i Ukraina och erbjuder akut hjälp i form av bland annat vård, ekonomiskt stöd och mat samt vatten.