Illustration: Katja Norinder

Strange analysis – vetenskapsjournalism för människor som gillar att skrolla memes

Kan man göra vetenskapen mer lättsmält genom att leka med bild, form och symbolik? Genom kontot @strangeanalysis har Katja Norinder gett sig på uppgiften att göra just det. Kontot bygger på en förening av konst och vetenskap som sammanvävs till korta, lättsamma analyser av annars mer svårsmälta ämnen.

Nedan visar Katja oss några av sina verk och berättar om tankarna bakom kontot.



KATJA NORINDER

Ålder: 26 år
Bor: I Stockholm, fast just denna vår ska jag faktiskt bo ute på ett landställe och ta hand om två katter. 
Gör: Har pluggat hela livet i stort sett, kan inte sluta. Vill doktorera och forska i framtiden!
Favoritillustratör: Liv Strömqvist. Hennes serieböcker var vad som fick mig att ens komma på idén att forskning och samhällsanalyser kan göras till något underhållande! 

Ditt konto heter strange analysis – berätta om namnet och idén bakom kontot! 
– Tanken bakom strange analysis är egentligen ganska enkel. Jag ville bygga en slags bro mellan den akademiska världen och instagram – en liten utbildningsplattform som känns rolig och kravlös. Kort och gott – vetenskapsjournalism för människor som gillar att skrolla memes. 

– Namnet strange analysis är en återspegling av den ganska oväntade kombinationen. På denna plattform analyserar vi hur individualism kan spridas i samhället, och refererar till vetenskapliga artiklar, men vi diskuterar också om det faktiskt är rättvist att katter alltid ska jämföras med hundar. 

”Jag tror helt enkelt att det finns behov av en ny slags vetenskapjournalism, där kunskap kombineras med humor och personligt berättande.”

– Det hela började i höstas när jag studerade vetenskapsjournalism och tänkte väldigt mycket på hur svårtillgänglig den akademiska världen är. Den når liksom alltid inte riktigt ut till vanligt folk. Vilket är synd. Jag tror helt enkelt att det finns behov av en ny slags vetenskapjournalism, där kunskap kombineras med humor och personligt berättande. Tänk dig att du har en kompis som aldrig kan sluta prata om pretentiösa saker hon studerat på universitet, typ filosofins historia. Så vill jag att strange analysis ska kännas. Som att lyssna på en kompis. 

Bild från arbetsprocessen, där Katja ibland använder sig själv som modell.

Som jag förstått det är målet att väcka reflektioner genom illustrationerna. På vilket sätt tror du att illustrationerna kan göra det enklare att nå ut?
– Precis. Jag försöker göra illustrationer som ska få en att vilja tänka efter. Stanna upp lite i vardagen och reflektera en stund. Att undra lite över saker och ting, fråga varför och hur och tänk om etc.  

– På sätt är illustrationerna verkligen a och o på denna plattform. Det är bilderna som fångar ens uppmärksamhet genom att förmedla en viss känsla eller poäng. Sen får en välja om en vill läsa texten där jag förklarar min reflektion och analys, eller om en hellre funderar vidare på sina egna tankar. 

– Jag vet att många följer mig bara för illustrationernas skull, medan andra är mer intresserade av vetenskapsjournalistiken som förmedlas i texterna. Vilket är helt okej! Det finns inga regler. Så länge jag får någon att lägga några minuter av sin dag på analytiskt tänkande så är jag nöjd. Vare sig det sker för att jag nått dem genom bild eller text, det spelar inte mig någon roll. 

”Det blir nog en liten tröskel trots allt, att gå från semesterbilder och memes till mina inlägg. Mitt jobb är helt enkelt att göra den tröskeln så överkomlig som möjligt, utan att för den sakens skull dra ner på substansen i inläggen.”

Hur funkar Instagram som medium? Vilka för- och nackdelar ser du?
– Instagram som medium är toppen! Jag började faktiskt strange analysis på en egen fristående hemsida, men flyttade över innehållet helt och hållet till instagram – just för att jag blev så kär i att berätta med både bild och text. 

– Den absolut största fördelen med att vara på instagram är kommunikationen en får med sina följare där. Många gånger är kommentarerna på mina inlägg så fulla av humor och kunskap. Jag både skrattar och lär mig så mycket av att läsa dem.

– Nackdelen med att vara på Instagram är väl att mediet inte precis är känt för att innehålla content med substans. Det blir nog en liten tröskel trots allt, att gå från semesterbilder och memes till mina inlägg. Mitt jobb är helt enkelt att göra den tröskeln så överkomlig som möjligt, utan att för den sakens skull dra ner på substansen i inläggen. Det är också därför bilderna är så viktiga. De är lite som sockret i botten som får medicinen att gå ner. 

”Låt aldrig imposter syndrome hindra dig från att lära dig en himla massa om vad du tycker är intressant.”

Vad är ditt bästa tips när det kommer till att ta in vetenskap och forskning?
– Mitt bästa tips när det kommer till forskning och filosofi är nog vad jag tänkt hela livet – du är aldrig för dum för att bli smart. Med andra ord, låt aldrig imposter syndrome hindra dig från att lära dig en himla massa om vad du tycker är intressant. Det måste inte vara så fint eller krångligt. Känner en att en inte klarar av att förstå svårlästa forskningsartiklar så finns det så mycket andra vägar att gå. Själv lärde jag mig nyligen väldigt mycket om olika historiska kvinnor från en barnbok min syster köpt åt sina barn. Varför inte, liksom.