Oas

Dina Ögon

8

Bandet Dina Ögon består av Anna Ahnlund, Christopher Cantillo, Daniel Ögren och Love Örsan. Kvartetten debuterade med det självbetitlade albumet Dina Ögon 2021 och fångande svenska folkets uppmärksamhet med sin blandning av soul, softrock, bossa och jazz. Hela kostcirkeln får plats på deras tallrik och med deras egensinniga tappning på genrerna blir resultatet utsökt. Nu bjuder de in lyssnaren för ännu en portion och återvänder med sitt andra album Oas. 

Med plattan i mattan och vinden i håret drar albumet igång med den somriga låten Bakom glaset. Ljudbilden är funkig med en munter gitarr och sång som följer instrumentens pauser och vändningar. Tempot saktas ner i låten som följer, Mormor osar av nostalgi och sköna stråkar. “Vi driver upp giftiga plantor och det / Hjälper väl inte att sörja det är / Inte vi som är drabbade idag / Vi måste ha sönder det fina för att / Se vad det är som vi alltid velat ha”. Orden är uppfostrande och varma som en hand på axeln. Berget för tankarna till Ted Gärdestad i både sångstil och ljudbild. Med staccato piano och raka ord väcker låten något gammalt, den tar en till platser man trodde att man hade glömt. Ljudbilden för tankarna till somrar i husbilen, GB-glass och badskor medan texten berättar om något mer vemodigt. Det finns något väldigt filmiskt i musiken, bilder skapas av ljuden och en kan inte låta bli att försöka nynna med då låten känns så bekant. 

Sången i musiken används som ett instrument och inte bara förmedlare av orden, lekfulla melodier som den i låten Vi smälter ger bandet ett väldigt distinkt sound och knyter samma alla de genrer som musiken sträcker sig över. Dina Ögon lyckas göra alla genrer till deras, som bossanovan i låten År där de förtrollande stämmorna och betoningarna i melodin ger lyssnaren rysningar. Det går att höra hur de som spelar försvinner in i musiken och drar med sig lyssnaren i havet av toner. 

Vi går in i albumets andra hälft med titelspåret Oas som tar sig an ett klyschigt och feelgood countrystuk i denna ballad. Stämmorna flätas ihop av orden och det finns en lättsam humor i den syntetiska texten, i fraser som “Du bländade mig och du gav lungorna syre” och “Tänker på allt det vi har och vad det blir kvar”. Ord man har hört förut men som gör sig rätt i detta sammanhang, det finns något kaxigt och opretentiöst i att göra en riktigt cheesy kärleksballad och verkligen sätta den. Lyssnaren får låta tankarna gå på rast i låten Mellan slaget, vi får landa mellan orden och gunga med till den lunkiga och honungslena soulen. 

Ljusen dimmas och albumet börjar trappas ner, låten Docka känns som stilla vågor med en avslappnad och lugn närvaro. Man sköljs över av de svala tonerna och trasslas in i gitarrens vibrerande strängar. Låten följs av en syskonlåt, Docka kväll, som tagit originallåten och kokat ner den så att bara vemodet består. Ekande fragment och ett febrigt brus som stannar kvar som en beska i munnen. Albumet avslutas med en grand finale med låten Pumpan, en finurlig och barnsligt glad dänga med jazz som matta och inslag av sextiotalsrock. Musiken mynnar ut i dagen och sipprar in i alla vrår. 

Det känns som att Dina Ögon har knäckt koden. Albumet Oas är anspråkslöst och omvälvande med en enorm musikglädje och nyfikenhet. Det är något befriande i musiken och blandningen av genrer, det finns inga gränser. Allt får plats. Oas visar på enorm skicklighet, kärlek till musiken som smittar av sig och ett minnesvärt sound som verkligen sticker ut i mängden. Det här känns som början på något stort.