fbpx

MUTANT

Snövit

8,5

Snövit tillhör kanske den grupp artister som drabbats värst av pandemin. Stolt independent, hade artisten som egentligen heter David Lewerentz och hans crew TV FEH ett explosivt momentum vintern 2019/2020. Sista soloskivan innan MUTANT vid namn V verkar ha skapats med detta momentum i åtanke. TV FEH gav Sverige något likt 2017 års Florida-rapscen: hårda moshar, en DIY-estetik kring både musik, merch och management med en genreöverskridande punkmentalitet som fundament. Titelspåret var skivans hårdaste spår med en refräng som något endast består av Snövit och vapendragaren Maxis kall till sina fans att starta ”MOSHPIT! MOSHPIT! MOSHPIT!” om och om igen. Det lät nästan som Snövit skapade denna låt enbart i syfte att kunna ha ännu en kanon i sin moshpit-arsenal. Sedan slog pandemin till. 

Med släpp som MUTANT råder det dock ingen tvekan om att Snövit och kompani kommer lyckas hålla kvar vid sin pandemidrabbade hype.

Skivan öppnar med DIESEL. Här är Snövit helt orädd för att imitera vår eras mest hatade rappare 6ix9ine som han tidigare jämförts med. Efter detta något förutsägbara öppningsval tar skivan fart. TECHNOLOGI är en troligtvis medveten Frej Larsson-hommage som gör allt för att försöka vara sommarens definitiva festivalsoundtrack. Det trashiga dunket kombineras med en feature från Greymane, vars feature är ganska otippad – i deras tidigare samarbeten rappar han oftast över mer stoner-aktiga beats. Hooken kan vara en av de bästa som hörts på en Snövit-skiva, med extremt tight, breakbeatig produktion under Snövits bars om raves, spliffs och att köpa jackor från Paris för 15 000 kronor. TECHNOLOGI följs upp av mer electronica-inspirerade beats: På SOS levererar Maxi ett mycket smakfullt, atmosfäriskt garage-beat där Snövit låter bekvämare än någonsin.

En stor eloge måste ges till en artist som är så orädd att hoppa på olika typer av låtar, är så orädd att sampla, men samtidigt har ett sådant järngrepp runt sitt varumärke. Utan några problem transitionerar Snövit sömlöst tillbaka in i trapen på spår 4: MOTIVA6ION. Här rappas det med ett supersnyggt flow över ett iskallt beat som hade passat väl på en A$AP-affilierad artists projekt. 

Det dröjer dock inte länge förrän nya genrer introduceras och mästerligt utförs: Grime på SPLIT3R CELL, hoppig electronica på RASHAD, följt av skivans kronjuvel SVEA RIKE. På det sistnämnda spåret går Snövit all in – här ger han oss en screamo-hardstyle banger. Med SVEA RIKE blir Snövits regelbundna skryt om häng på landets fetaste raves trovärdigt. Gemene rapfan lär inte lyssna på SVEA RIKE speciellt ofta, men att inkludera denna typ av spår känns så jävla äkta. Hård 808-skrik-trap som Snövit först blev känd för har mycket gemensamt med både sönderdistad hardstyle och screamo-metal – men få rappare anammar det på sina egna skivor som Snövit så framgångsrikt gör. På SPLIFF träder Snövit djärvt in i typisk 2020-talets gangsterrap med en infektiöst poppig hook. Återigen har Snövit noll problem med att låta som han har hållit på med denna genre sedan day one. GASOLINA låter som en banger från ett ODZ-projekt, med ett dunkande beat, Playboi Carti-esque adlibs och sylvassa bars.

Trots att TV FEH ansvarar för all kreativ framställning av sina projekt själva, från inspelning, produktion (nästan alla spår på MUTANT är producerade av Maxi) mixning, mastring, till grafisk design, videor och merch. Detta toppas med sociala medier sprängfyllda med interaktion. Samtidigt tar andra svenska rappare sig själva tre gånger så seriöst, medan de är ansvariga för fem gånger så lite gällande själva produktionen av sin musik. Hur skulle Snövit någonsin kunna anklagas för att inte vara en originell artist under dessa omständigheter?

MUTANT är hur en skiva låter när hårt jobbande indieartister med skinn på näsan kreativt överträffar signade artister. Rapbars, flow, beats, screamo, hiphop, kärleksfull sång, electronica, hardstyle… listan som beskriver mångfalden Snövit levererar på MUTANT med endast Maxi som hjälp är mycket lång. Snövit tar alla vapen den osignade artisten har i denna era, och disponerar dem optimalt, till sprängfyllda resultat. Exakt som den nu kultförklarade Odd Future gjorde, fast tio år senare, och bättre. Ses i moshpitsen som förhoppningsvis återkommer i sommar.

/

Recension: MUTANT – Snövit