Greatest Hits 1.0

Jo Yonderly

Mitt i dessa tider av total kris för kulturen lyckas Malmös indiescen ändå konsekvent spotta ur sig grym ny musik. En av de senaste gnistrande loskorna är Jo Yonderly. På sitt debutalbum Greatest Hits 1.0 fängslar han en med ett sound som är genomgående, men aldrig förutsägbart.

Under året har fyra låtar från skivan släppts som singlar via Rama Lama Records, men vägen dit verkar inte ha varit helt okrånglig. Jo Yonderly har ett förflutet på Malmöscenen med bandet Good Morning Spider, men efter bandets splittring verkade han helt ha gått upp i rök. I samband med varje singelsläpp har det släpps teasers till dokumentärfilmen Where is Jo Yonderly? där den New York-baserade konstnären Djoane Djones filmat sitt och Rama Lamas sökande efter en till synes spårlöst försvunnen upphovsman med bara några demoinspelningar som ledtrådar. Sökandet ska ha tagit flera år men nu är han hittad – och det är vi glada för!

Trots den något förvirrande backstoryn är låtarna på skivan väldigt direkta och tydliga i sitt sound – det är bara att dra på sig ett par feta hörlurar, luta sig tillbaka och låta sig sugas in i Jo Yonderlys värld av lo-fi indierock. Det genomgående temat på albumet är psykisk ohälsa och låtarna är fantastiskt arrangerade med en ljudbild som med generösa, men väl doserade mängder effekter är både hård och atmosfärisk på samma gång. Influenserna är plockade från såväl psykedelisk rock, lo-fi som shoegaze och Jo Yonderly experimenterar med tidsepoker och uttryck på ett sätt som känns självklart. 

Den psykiska ohälsan är ständigt närvarande genom alla låtar där den i övrigt hemlighetsfulle artisten blottar sin hjärna och de olika sätt som psykisk ohälsa kan ta form på. Det börjar svävande på inledningsspåret Saw, en riktig stämningssättare i femtakt, och sen slungas man rakt in i den explosiva första singeln från skivan, Dead inside the inside, innan intensiteten sänks något på Giant golden frog (som gästas av lo-fi-pärlan Julia Rakel) som med ett underbart skränigt gitarrsolo ändå blir albumets hårdaste låt. Instrumentala Mood episodes och Big LOVE låter lite som att åka nattbuss känns och sen är det dags att vakna igen när den dystopiska tonsättningen av kampen mellan manlighet och mående Big boys cry and small men are violent kickar igång. Den något dystopiska känslan fortsätter på Heart som sticker ut i sin lite mer klassiska rockighet innan bergochdalbanan av ångest rundas av med Mentalenphinidatia och till slut Chemical cuddle. Avslutningsspåret knyter ihop påsen fint med lager av psykedeliska gitarrslingor och som man skulle kunna tolka som ett avslutande försök till gos och fred med hjärnans kemi och ett hopp om lite sinnesfrid. 

Det som i slutändan gör Greatest Hits 1.0 så great är låtarnas uppbyggnad där alla instrument och melodier kompletterar varandra otroligt snyggt och hur musiken ständigt bibehåller intresset utan att den sammanhängande känslan mellan låtarna någonsin bryts. Greatest Hits 1.0 är en grym debut från Jo Yonderly som med sin beroendeframkallande atmosfär kräver sträcklyssning. Nu får vi bara hoppas att han inte försvinner igen, för som han sjunger på Big boys cry and small men are violent: 

“Rise and shine you were born to be a star!”