Foto: Simon Hjortek

PREMIÄR:
Raketklubben – Portugal

Det är svårt att säga att det fullkomligt färska indiepopbandet Raketklubben är ett fenomen som gått obemärkt förbi. Med fyra starka singlar i bakluckan har deras synthbaserade, drömska och färgglada indiepop redan etablerat sig i musiksverige. P3 har bland annat beskrivit dem som ett av de viktigaste banden att hålla koll på under 2020 och liknande beskrivningar har i överflöd tilldelats bandet. Även här på KULT har de tagits upp, där vi förutspådde att singeln Vi är Slut var början på en hitparad från bandet – vilket visade sig stämma. Men nu kan vi även stolt gå ut med att vi står för premiären av bandets senaste singel: Portugal.



–  Det här är en låt som helt enkelt bara rann ur mig en kväll när jag satt med gitarren. För mig är låten väldigt tvådelad. Den ena delen är en berättelse om en resa, och det är det som gör den låten så pass filmisk. Sen parallellt med det, är det en historia om en relation som är i något slags stadie av att bestämma riktning – om man ska ta ytterligare ett steg in, eller ut. Den väldigt spända stämningen i en scenografi av den vackra Algarvekusten gör den ganska intressant, tycker jag.

Detta är sångaren i Raketklubben Linn Grins egna ord om den lika delar drömska som intima skildringen av en relation som görs i Portugal. Vi ringde upp henne en stressig vardag när hon var på väg till jobbet, men hon fortsatte mer än gärna att beskriva låtens framkomst:

–  Jag är så förtjust i ljud, och det är så mycket inspirerande ljud i låten. Vi hade en väldigt rolig sekvens när vi spelade in Portugal då jag låste in mig i ett rum i studion och endast försökte göra rundgångar. Jag hade både öronproppar och hörselkåpor på mig och samtidigt tryckte örat mot axeln för att det var så högt. Och alla andra stod och sa ”en gång till, bara en gång till” och höll på sådär. 

Förutom Portugalresor – är det någonting annat som varit en inspirationskälla?
–  En märklig sak som inspirerade Portugal var serien Stranger Things. Det finns en referens i låten som kanske flyger över huvudet på folk. Vi sjunger bland annat ”Strange things happen och allt är upside down”. Vi jobbar ju väldigt mycket med den estetiken och 80-talsljud, men just den här liknelsen när man slutar prata med varandra i en relation och det känns som att det är någonting som pågår på ytan men sen finns det ju också ett ”upside down” som liksom rumlar runt där under och allt är mörkt och på ett annat sätt. Det är så konstigt att sitta och förklara vad man menar med låten men den lilla kan jag ändå bjuda på. Varsågoda!

Foto: Simon Hjortek

Kan du beskriva Raketklubben som band för oss?
–  Vi är ju ändå ett indiepopband, så i det rummet hittar man oss. Vi försöker göra någon solid och snygg indiepop och få det väldigt välproducerat. Jag brukar kalla oss för ett väldigt snällcoolt indieband där känslorna är liksom på. Det är ganska rakt sådär – musik som är ganska lätterelaterad och så pass specifik och rakt på sak, att den blir allmängiltig. Det är sällan de här stora texterna, utan oftare den här lilla vardagsrealismen som bjuder in till att man som lyssnare kan relatera till låtarna.

Förutom fyra starka singelsläpp på sitt CV har Raketklubben även varit fullt upptagna med livade projekt, som att turnera i Moldavien och agera förband till Markus Krunegård. Näst på tur för bandet är att få till ett släpp för sitt debutalbum. Inget datum är ännu spikat, men Linn berättar att det just nu ser ut som att det kommer börja hända saker i början av november.

–  Det är en milstolpe att få släppa sitt debutalbum, så vi tänker verkligen göra det rejält. Vi håller ju på att släppa singlarna till skivan nu, sen vill vi trycka upp riktiga LP-skivor av albumet och mest av allt försöka nå ut till fler personer. Sen hade man ju såklart velat bränna av en riktig turné efter släppet, men just nu så kan man knappt göra någonting. Det känns så himla beigt att säga så, för det säger ju alla. Men jag tänker mest: skit i det, vi kan väl göra nåt annat? Det är klart man hade velat komma ut och spela efter sin första skiva, men vi får säga som Håkan [Hellström] – ”Din tid kommer”.


Tjuvlyssna på Portugal nedan!