Illustration av Noa Persson

B-A-B-Y

Baby ville känna sig som en rik tjej på stan. Och hon gjorde det; hon var det. Det spelade inte någon roll om männen ute faktiskt tittade på henne, det viktigaste var att det kändes som att dom borde göra det. Ibland smackade en alkis med läpparna efter henne, då log Baby och njöt. Staden vecklade ut sig som en magisk catwalk under hennes platåboots och hon kunde komma på sig med att gå runt och smeka sin egna midja dom dagarna hon kände sig smal, som för att suga åt sig kroppsminnet av att hon en gång sett ut såhär. Baby kunde aldrig riktigt spara den känslan åt andra dagar, de dagar hon vaknade upp och såg en blekfet pojke i spegeln. De dagar hon öppnade sin garderob och såg en utklädningslåda. Då hennes blekta hår skar sig mot hennes hudton och hennes ansikte liksom flöt ut och tappade all sin definition. På dom dagarna kunde Baby inte titta hennes tjejkompisar i ögonen, hon skämdes. Hon visste att hon var avslöjad. De var oförstående över hennes olika tillstånd, de vaknade som samma kvinna de förde sig som under dagen. Men det gjorde inte Baby. Baby var en process, och Baby var dyr. Hon gjorde sina ögonfransar hos en rysk kvinna i Sundbyberg, varje gång hon kom dit med femhundralappen brinnandes innanför BHn bad hon om ännu längre fransar. 16 millimeters, really? Are you sure? Baby bara nickade, hon var helt säker.

Some girls they have natural ease
They wear it any way they please
With their French flip curls and perfumed magazines
Wear it up, let it down
This is the best way that I’ve found
To be the best you’ve ever seen

Hon hade falska ögonfransar och naglar och hennes hud lyste orange av brun utan sol. Hon ville att det skulle fungera som en rustning, hennes trojanska häst. Om hon kunde lura alla andra borde hon kunna lura sig själv. Istället vaknade hon och såg ett könlöst väsen med spindelfransar och rosa akrylklor i spegeln. Hon kände sig dum. Hon kände inte att hon förtjänade att kallas Baby. Hon ville ta bort alla manliga kontakter i hennes telefon, hade de sett henne såhär hade de inte velat att hon skulle ha deras nummer. Men Baby var aldrig långt bort, Baby kunde lockas fram. Hon hade ett par jeans som hon inte kände sig tjock i, och dem hade hon nästan varje dag. I push-upen hon snattat från Victorias Secret fick hon helt barocka bröst. Det var ingen vanlig push-up, en sån kunde vem som helst ha. Nej, det här var en Bombshell Bra, legendarisk och svindyr och bestod till allra största del av vaddering. Vem som helst annars hade tyckt att den va bisarr, men för Baby var den perfekt. Hon målade läpparna med en penna från dior, i färgen djungle brown, och skapade en ny amorbåge som var mycket djupare än hennes egen. Läppennan kostade tvåhundra kronor och egentligen hade hon inte råd med den, men Babys händer var av silke och vackra saker gled ner i hennes fickor utan att hon ens hann överväga om det var saker hon faktiskt ville ha eller bara tyckte om att hålla i.

När Baby var klar stod hon framför spegeln och åmade sig. Like my body? viskade hon till sig själv. Hon klämde en pormask på näsan och torkade av innehållet på jeansen. Det sista hon gjorde innan hon gick ut var att spruta Jean-Paul Gaultier-parfymen hon fått av sin faster i julklapp. För längesen hade hon läst i en modetidning att Coco Chanel sagt att man skulle använda parfym på de platserna man ville bli kysst. Baby blev obekväm av tanken på att någon skulle gå ner på henne, särskilt eftersom hon hade en svampinfektion som hon inte orkat göra något åt. Hon gned ändå sina handleder över brösten och mellan benen. Babys föräldrar satt i vardagsrummet och tittade på TV, hon lovade dem att svara i telefon fast hon visste att den snart skulle ladda ur. Hennes vänner väntade på henne på 7-eleven vid tunnelbaneuppgången, hon kände sig hög på hennes syntetiska kvinnliga energi. I spegeln i hissen tittade hon djupt in i sina blåa ögon som skymtade under fransarna och kajalen med en febrig blick samtidigt som hon slickade sig långsamt runt läpparna, smaken av läppglansen och upphetsningen klibbade mot tungan. En medelålders man i träningskläder påväg in höll upp portdörren för Baby och hon mimade ett tack samtidigt som hon gav honom samma kåta blick hon gett sig själv. Babys hjärta dunkade i bröstet i takt med att hennes tunga platåskor slog mot gatan. Det kändes i hela kroppen, en stöt som gick ut till fingertopparna och fick händerna att skälva. Hon kände sig övernaturlig, som om hela staden var hennes ostron. Hon var det. Hon drog med akrylnaglarna över sina höfter och över sina bröst och rös. Baby ville känna sig som en modern Venus, som att det här var hennes första dag på jorden. Som ett förkroppsligande av något eftertraktat. Som något köttsligt. Hon ville känna sig som en rik tjej på stan. Och hon gjorde det; hon var det.

Oh baby
Can’t you hear my heart beat
For the very first time?

Text: Fanny Lindstedt Grahn
Instagram: @_fanny4ever

/

Novell: B-A-B-Y

Mejla skribenten!