Nobelpriset i litteratur 2022 – våra tippningar

Imorgon kommer vinnaren av Nobelpriset i litteratur 2022 att delges! Även om det är nästintill omöjligt att båda veta och förutse vad som försiggår bakom Akademiens stängda dörrar kan man ändå få GISSA vem som tar hem priset – och det tänker vi göra nu.

Så: här har ni våra tippningar! (OBS: kan vara influerat av en hel del önsketänkande.)


Foto: Ted Streshinsky/CORBIS

Joan Didion

Essäisten, journalisten och författaren Joan Didion. En skribent som skriver allt från dramatik till essäsamlingar till fackböcker. Om hon inte var segertippad redan innan så vore det en otrolig homage om hon fick priset efter bortgången i december. Didion har alltid varit ett namn att räkna med, även på det svenska litteraturfältet, trots att få verk hittills har översatts. Visserligen har hon flera utmärkelser i bagaget, men ett nobelpris vore kronan på verket.

Och, i ärlighetens namn, så vore det dessutom välförtjänt!

Matilda Olson


Bild: CPFL Cultura, CC BY 2.0

Chico Buarque

Portugisiska, nyligen nedpetat till sjätte plats bland världens vanligaste modersmål, är ett utav språken som Svenska Akademien mest negligerat (antagligen för att något går förlorat i översättningen). Ett enda Nobelpris har tilldelats en lusofonsk författare; ett faktum som gjorde sig speciellt påmint 2016 när Bob Dylan fick priset. Av alla fantastiskt skickliga sångskrivare hade jag hellre sett priset gå till Chico Buarque. Han är inte bara en skicklig lyriker med mångtydiga texter och tekniskt omfång, men också en suverän författare. Här tänker jag speciellt på Budapeste (2003) som ett underskattat samtida mästerverk. Min övertygelse om hans kaliber stöddes 2019 när han tilldelades Camõespriset, den lusofonska världens Nobelpris. Nu är det mer än dags för den äkta varan – annars kan det snart vara för sent.

Gabriel V. Rindborg


Foto: Beowulf Sheehan

Anne Carson 

Den kanadensiska poeten och klassicisten har hittats bland potentiella pristagare under flera års tid, man skulle alltså kunna kalla det för att safea att framhålla henne. Visst bjöd också 2020 på en engelskspråkig poet i Louise Glück, men Anne Carson är trots det fortfarande en toppkandidat och en mer experimentiell sådan. Bland det mest intressanta finns Autobiography of Red och Red doc>, en märklig sammanblandning av det klassiska och det moderna i skildringen av pojken tillika monstret Geryon och hans kärlek till Herakles. 

Saga Lindholm


Foto: Tranan

Jamaica Kincaid

Jamaica Kincaid finns ofta med som namn i spekulationerna inför Nobelprisutdelningen i litteratur, och som beundrare och trogen läsare av hennes böcker är det helt uppenbart varför. Allt jag läst av henne är sånt som stannar kvar i huvud och själ långt efter det att läsningen tagit slut. Det är böcker man vill läsa om och om igen, böcker man vill och genast måste prata med andra om. Det är personligt. Skarpt. Suggestivt. Vackert. Tankeväckande. Ja, allt som riktigt bra litteratur ska vara, helt enkelt. Hon är en fantastisk författare. Att hon kan bli mottagare av Nobelpriset i litteratur 2022 är inte alls otänkbart, och om inte i år så åtminstone någon gång i framtiden (hoppas jag).

Selma Löfman


Foto: Shane Leonard

Stephen King

En omöjlighet, jag vet. Men visst vore det fränt att från så hög ort belöna någon som gjort så fruktansvärt mycket för såväl skräck som spänningsgenren, under så lång tid? Lite lagom rebelliskt från kommittén, så där som med Dylan…

Saga Lindholm


Svenska Akademien är inte tillräckligt ställningstagande för att välja en författare från Ukraina eller Salman Rushdie. Folk skulle anklaga dem för att stryka medhårs och dela ut sympatipriser. Skyltar med HÅLL LITTERATURPRISET UTANFÖR POLITIKEN skulle storma Plattan.

Akademien lär ligga lågt, men i det kan de (omedvetet eller medvetet) haka på den mer eller mindre milda konservatism som trendar: ingen är vegetarian längre, strukna skjortor och långa kjolar är inne, det är omöjligt att sitta på en bar och inte snacka om Andrew Tate och Della-Q, SD vinner (egentligen) valet, Sveriges första kvinnliga statsminister är inte folkvald och avgår efter åtta månader. Akademien kan luta sig tillbaka och välja en västerländsk man igen – det var trots allt två år sedan sist. Att Houellebecq och Knausgård (som redan fått Svenska Akademiens nordiska pris) toppar bettinglistorna har samma känsla som världens mest väntade aprilskämt.

Eller, för att skapa en diskussion som överröstar andra diskussioner, kan de ge litteraturpriset till någon där konceptet “litteratur” måste ifrågasättas. Det var kul när Bob Dylan vann, folk pratade om något nytt. Jag hoppas det blir någon ljus/streetkonstnär. Mer troligt känns det att det bokstavligen blir Horace Engdahl själv.

Sara Ek