BABY NINE 2

Naod

BABY NINE 2 ett nöje att lyssna på, från början till slut. Naods andra album, och uppföljaren till albumseriens första del som kom ut 2018, produceras av några av Sveriges A-producenter och gästas av tre av Sveriges största hiphop- och R&B-akter. Ändå är det Naod som skiner på skivan, och hans ljuva röst och melodiska verser hamnar aldrig i skuggan av det material han jobbar med.

New Orleans-bouncen, som kommit tillbaka tack vare bland annat Drakes Nice For What/In My Feelings, Citygirls My Type och Megan Thee Stallions Hot Girl Summer, öppnar skivan på INTRO och återfinns på Fast. På skivan hörs också Burna Boy-inspirerade afro swing-instrumentaler, en R&B-interpretering av Santanas Maria Maria och trap beats – både de med mjuka gitarrslingor à Lil Baby och de tonsköna Straynane-numren som Aden och Asme använt på hitsen No Mercy och Min Lane. Alla producenter, från Vinterboomin till Masse, förser BABY NINE 2 med några av de bästa beatsen de hittills skapat, och gör det till ett uttrycksfullt, kul album.

Rappare börjar i allt större utsträckning att blanda att rap och sång, och Naod är i framkanten av denna utveckling. Lite som Jireel är han en av de rappare som vet hur de nyttjar sin röst på bästa möjliga sätt, men till skillnad från den förstnämnda är Naod fortfarande en renodlad rappare. När hiphop tog på sig sin bästa autotone och hi-hats diskuterades det dag ut, dag in, på hiphopforum om hur viktig texten egentligen blev i genrens nya ljudlandskap. Med mer rappare som mumlade sina verser, gjorde sina vokaler till än ett instrument i beatet och/eller använde orden som perkussionsinslag, blev lyriken sekundär i hiphop, och en nisch skapades för nödrimmare med naturlig känsla för takt att ta över. I den nischen finns rappare som Z.E, som har alltför många intetsägande verser som balanserar ut hans djupare texter, och allas favorit Lil Pump – känd för Gucci Gang. Naod ryms dock inte där. Hans texter är ett mood, och han är lika smooth i det han säger som i hur han säger det. 

Det löper ingen röd tråd genom BABY NINE 2. Tanken bakom albumet måste ha varit att släppa ett halvdussin låtar, som alla kommer att höras på ditt närmsta hiphopgolv i sommar, och den tanken blir till örongodis till skiva. Naods karaktär och utstrålning håller BABY NINE 2 samman. Dess 23 minuter flyger förbi, och på dem visar Naod hur ett hiphopalbum med hög replay value kan låta. Det kan tyckas att många rappare idag testar ljud efter ljud, bara det är inne, utan att fundera över hur bra det passar över den stil de försöker sig på. Det som dock utmärker Naod på BABY NINE 2, till skillnad från de andra rapparna, är hur versatil han är – dessutom kan han välja beats som passar hans lekfulla stil.

Att göra ett helt album av bangers är svårt – se bara på alla mediokra album från topprappare de senaste åren som burits av en megahit. Den uppgiften kräver en flexibilitet, en innovationsförmåga och en kännedom av smakerna som publiken gillar vid ett givet tillfälle. Naod läser av hiphopens landskap korrekt, och platsar BABY NINE 2 bland de förvånansvärt få verk som genuint underhåller lyssnaren hela vägen igenom.