Melodifestivalen 2020 – Recension av Linköping

Ikväll drar den första deltävlingen av Melodifestivalen 2020 igång! KULTs Ellen Algren och Theo Hafström har sett kvällens alla bidrag och poängsätter hela paketet. Vem är bäst? Vem är sämst? Läs, och bli upplyst!


The Mamas – Move

Låtskrivare: Herman Gardarfve, Melanie Wehbe, Patrik Jean

Theo 
The Mamas är tillbaka efter förra årets succé — varför inte rida på vågen? Detta är härligt, feel-good, men tyvärr lite väl förutsägbart. Det är som en gospelversion av American Authors Best Day of My Life, vilket rent ut sagt är en (i min öron) avskyvärd låt. Däremot tycker jag om The Mamas, och de gör hela den här låten. Om det hade varit vilken annan artist som helst hade jag nog avfärdat detta direkt.

5/10 flyttkartonger

Ellen
I dessa bistra tider ska man inte underskatta värdet av låtar som ger s.k. good feelings i kropp och själ. Därför tycker jag nu att vi alla kollektivt ska ta varandra i händerna och uppskatta vad vi har framför oss: en BRA låt, framförd av PROFFS, som gör magen VARM och hjärtat FRIDFULLT. Kan vi inte bara tacka, ta emot, och njuta av det?

7/10 frigörelser av serotonin


Suzi P – Moves

Låtskrivare: Aniela Eklund, Chanel Tukia, Joy Deb, Kenny Silverdique, Malou Ruotsalainen, Suzi Pancenkov

Ellen 
Scen: Skolgården på högstadiet, det är lunchrast. Jag är den coolaste tjejen i klassen och hänger med mitt, lika coola, gäng. Plötsligt kommer det fram en kille till oss. Han ger mig en mystisk blick och slänger med luggen (självklart har han lugg, hallå?). Han är ny i skolan, och visst, han är lite söt, men jag är liksom den coolaste tjejen i klassen? Jag kan få vem jag vill ju. Han säger att han vill tävla om min kärlek i form av dans. Aight, säger jag. Visa vad du går för då. Han drar fram en boombox (var kom den ifrån?), klickar igång en av mina favoritlåtar (hur kunde han veta att jag gillar just den?) och lägger de fetaste movesen jag någonsin sett. Alla bara gapar. Queue den här låten. 

4/10 what are thoooose-glasögon

Theo
Trots att Suzi P framstår som något osäker på scenen är hennes lillfinger fortfarande 100 gånger coolare än vad jag någonsin kommer att bli. Med det sagt skulle detta kunnat vara så mycket bättre. Första minuten är så otroligt lovande (när basslingan gick igång i arenan för första gången!!! Extas kallar jag det), men när första refrängen är slut känner jag mest att låten hade kunnat sluta innan den. Låten har exakt noll riktning, det känns som att tiden står stilla i ca 2 minuter (inte på ett “åh vad magiskt”-sätt) och sen är det slut. Äntligen.

4/10 woahs


Robin Bengtsson – Take A Chance

Låtskrivare: Jimmy Jansson, Karl-Frederik Reichhardt, Marcus Winther-John

Theo
Den här låten var väldigt populär bland övriga pressen och jag kan absolut förstå varför. För mig är det här dock Robins svagaste bidrag av de tre han har tävlat med. Han försöker sig på arenapop med en riktig schlagerrefräng (vad nu det är, bara nicka och håll med tack!), och det har han absolut lyckats med. Mig tilltalar det dock inte alls tyvärr, det känns varken eget eller särskilt radiovänligt, men Robin gör sig bra i TV så detta kommer nog gå vägen ändå. 

5/10 bingolotter

Ellen
Det är så mycket här som jag inte förstår. Varför är vi i London? Varför följer han efter den här tjejen som han har sett en (1) gång på tunnelbanan? Hur kan han vara så säker på att hon är The One? ÄR HAN TED I HOW I MET YOUR MOTHER ELLER? 

Okej skoja. Låten är inget mästerverk, men den är inte heller värdelös. Jag bara bryr mig inte så mycket om den. Problemet är väl att den inte är så kul att titta på? Projektionerna i bakgrunden är förresten alldeles för klyschiga för min pretto-smak. 

4/10 strass-boots.


Malou Prytz Ballerina

Låtskrivare: Jimmy Jansson, Peter Boström, Thomas G:son

Ellen
Det här bidraget tar fram alla Malous bästa kvaliteter. Hon är kompetent, scenvan och självsäker (om än lite kalvig, men herregud hon är bara 16?!). Det enda problemet är att det är så fruktansvärt likt Sia i låt, styling, scenografi och hela faderullan att man blir osäker på om detta verkligen är Malous ”äkta jag” (i den mening det kan finnas ett äkta jag, men jag ska inte bli filosofisk nu) eller om det här är en trendig image något PR-bolag tänkt ut åt henne. Men oavsett vad så har hon sjukt med talang. 

7/10 åldersnojor

Theo
I’m… Gonna swing! Like a ballerina. Under åren har jag varit så omåttligt trött på Sia-liknelser i musikvärlden generellt, men om det är någon gång är rättfärdigat så är det här. Inte mig emot dock, Malou passar till den här typen av låt, även om den inte säger jättemycket om henne som artist. Får enorma Creep School-vibbar av numret och stylingen, och det går ju inte att klaga på (vem ville inte gå på en skola fylld med monster och spöken i 3:an liksom?).

7/10 tutuer


OVÖ Inga problem

Låtskrivare: Jean-Willy Akofely, Nicholas Frandsen, Lukas Nathanson, Nickie Osenius Kouakou

Theo
Varför hade jag höga förhoppningar om det här? Förmodligen för att jag hoppades på att vi äntligen skulle få en gångbar raplåt i Melodifestivalen. Afrobeatet är uppfriskande, men deras icke-befintliga energi gör detta till avslagen Fanta. Inte ens snygg ljusshow kan hjälpa det här, jag skulle gärna mutea ljudet och sätta på någon annan låt under framträdandet. OVÖ verkar inte ha några problem med det heller.

3/10 färdiga avbetalningar

Ellen
Skicka en fruktkorg till den som pitchade idén till scenshowen, här har vi nämligen någon som är riktigt bra på sitt jobb. Användningen av ljuset är sjukt snyggt, och dansarna jobbar satan för att få igång ett party på scenen. Det här är en låt med potential, och man bara vet att den kommer streamas på alla nyblivna 18-åringars förfester hela våren. Den gör sig riktigt bra i den omgivningen, med glada ungdomar som dansar, sjunger och spelar beerpong. Men det är väl där problemet ligger — att det är en låt som gör sig allra bäst i bakgrunden. 

6/10 sommarplågor


Sonja Aldén Sluta aldrig gå

Låtskrivare: Bobby Ljunggren, David Lindgren Zacharias, Sonja Aldén

Ellen
Jag vill bara att hon ska krama mig och säga att allt kommer att bli okej. Är det för mycket att begära? Personligen är jag knäsvag för låtar där Vuxna Människor Med Inre Lugn sjunger till mig som Kaotisk Ungdom om hur allt kommer att lösa sig. Lägg på lite orgel och vi har en potentiell banger-psalm. 

5/10 schlagerfläktar

Theo
Sonja Aldén hjälpte mig igenom min första hjärtesorg. Min klass skrev om För att du finns i fyran till min lärare (vilken hängivenhet!) som skulle sluta efter ett år. Sonja hjälpte oss genom “tuffa” tider, och med den här låten så känns det som att hon fortfarande finns här för mig. Någon ny För att du finns är det inte, men det är jag nästan tacksam för. Annars hade jag suttit i tårar på min allra första Mellorepetition och nej, den tanken lockar mig inte. Dock är vi nu i 20-talet, utanför Melodifestivalen existerar ju inte sådan här musik längre, och det finns en anledning till det.

4/10 evighetspromenader


Felix Sandman Boys with Emotions

Låtskrivare: Felix Sandman, Nicki Adamsson, Philip Bentley, Peter Thomas, Tony Ferrari, Parker James

Theo
“Här har vi vinnaren.” Så trodde jag att jag skulle inleda den här recensionen på förhand. Jag är dock inte riktigt där, och vet inte om jag kommer hamna där heller. Det här bidraget gör exakt allting rätt, men trots det blir det fel på något sätt. Det ÄR ju ännu ett orimligt snyggt nummer med en orimligt modern poplåt. Blir faktiskt provocerad av att jag själv tycker att det här är bra. Kommer det vara nog för att sopa banan med konkurrensen år 2020? Jag TROR inte det, men jag skulle inte bli förvånad om vi till slut ändå står där i Friends arena och oroar oss över hur Boys with Emotions kommer att gå hem i de europeiska sofforna. Kvinna-vinna-nerven i mig är försiktigt optimistisk, men mer glädje än så vågar jag inte uttrycka än. 

Vi skrev även i rapporteringen tidigare om att det här numret skriker e-boys. E-boy står för emo-boy. EMO STÅR FÖR EMOTION. Det här är bokstavligen en e-boy-anthem. Illuminati = Bekräftad.

8/10 e-boys

Ellen
Jag kan inte vara opartisk just nu för jag är dökär i Felix Sandman, men det talar väl emot min journalistiska trovärdighet att inte ens ge det ett försök. So here it goes. Om jag öppnar min mobil och går in på TikTok, är det ungefär det här jag ser. Felix Sandman har samma kläder som alla coola e-boys har, han gör rörelser som man känner igen från diverse challenges, och grafiken han får projicerad på sig påminner lite om alla roliga filter man kan använda på denna gudsförgätna app. SJÄLVKLART älskar jag alltihopa. Inga andra alternativ är tänkbara.

9/10 pinsamma kändis-crushes

Text: Theo Hafström & Ellen Algren