Foto: Rasmus Erichs Lång

Dungen bjuder på en urladdande upplevelse

Efter ett längre uppehåll är Dungen, med Gustav Ejstes i spetsen, återigen ute med nytt material. I samband med släppet av kritikerrosade skivan En Är För Mycket Och Tusen Aldrig Nog beger sig bandet ut på en Nordenturné. Kvällens spelning är dock på hemmaplan i Stockholm, där den psykedeliska folkrocken fick dåna ut i Berns salonger. 

Som liveband är Dungen en upplevelse. Det instrumentella hantverket håller toppklass och det är ett jäkla riv från början till start. Ett slags kontrollerat kaos pågår på scenen medan Ejstes flyger runt likt ett yrväder. Med på scen är flera gitarrer, keyboard, tvärflöjt, trummor samt en tamburin, och det hade nog inte förvånat någon om en oklar nyckelharpa dykt upp. Där i ligger Dungens usp: det utmanar, imponerar och gungar. 

Foto: Rasmus Erichs Lång

Spelningen öppnar starkt med den poppiga ungdomsskildringen Skövde, för att sedan låta bandet kasta sig ut i full psykedelia i Gör Det Nu. Setlistan gör få fans besvikna då nytt blandas med gamla hittar som Panda och Du e för fin för mig. Som publik omsluts man av den maximalistiska ljudbilden som vibrerar i bröstet. De instrumentala låtarna på repertoaren, bland annat Häxan, utgör bryggor och resulterar i långa sjok utan ett enda avbrott. Eller ja, under Nattens sista strimma ljus ryker två strängar på gitarren och en paus blir nödvändig. Låten är utan tvekan en av kvällens höjdpunkter och väl värt avbrottet. 

Upplägget är dynamiskt och genomtänkt. Efter längre rockiga partier dras tempot ner, bland annat med Om natten från senaste skivan. Låten framförs solo av Ejstes vid sitt piano och publiken kan andas. För mitt i den maffiga euforin ges kontraster. Det som annars kunnat bli övermäktigt blir balanserat och fortsatt intressant. 

Foto: Rasmus Erichs Lång

Ejstes och bandet ger allt och jag blir vittne till något jag aldrig trodde mig få se: ett flera minuter långt tvärflöjtssolo. Tillsammans med de tunga, skrikande gitarrerna, dövande basen och rafflande trummorna funkar det enastående bra. Trummisen Johan Holmegards insats är rakt av häpnadsväckande och stjäl stundtals rampljuset. Man kan inte mer än att le euforiskt över att få uppleva sådan begåvning. Det är omöjligt att bli besviken på en konsertupplevelse som Dungen. Det är smart, snyggt, svårt och kräver en aktiv publik med öppet sinne. Släpp in musiken och låt känslan göra resten. Det är en urladdande upplevelse som stannar och kommer vilja få dig att längta efter mer.