Illustration: Daria Spitza

Jag är trött på att galna män upptar mitt flöde

Det spelar ingen roll vart jag vänder mig. Om jag går in och läser nyheterna, lyssnar på radion eller under en sportlovsvecka i en stuga utan wi-fi begår den ovanliga handlingen att “slå på TV:n”, är Putins maktgalna ansikte det enda jag ser. Åtföljt av Bolsonaro, Lukashenko eller annan manlig politiker med storhetsvansinne. Nog för att kvinnor överlag syns mindre i nyheter och rapporterar mindre om nyheter, men den senaste tidens politiska rapportering – och de personer det rapporteras om – talar sitt övertydliga språk: It’s a man’s world.

Populärkulturen erbjuder inte heller något andrum: mina sociala medier kryllar av trettiotusen takes på Kim och Skete – när Kanye West själv inte uppfyller flödet med sina oändliga inlägg, vill säga. Vidare har vi Tindersvindlaren Simon Leviev som svindlat sin väg in i varenda konversation, och Joe Rogan vars namn vid det här laget ger mig lust att stoppa ett par riktiga långa bomullspinnar i öronen.

Listan skulle kunna fortsätta 2022 igenom – och  ändå är det så ofta kvinnorna som står i täten när det pratas om hysteri. Var är dessa galna kvinnor nu? Kan de snälla träda fram?

“Om vi inte kan låta människor med mindre mordiska och provocerande sinnelag komma fram, kan vi inte åtminstone plocka fram ett gäng galna kvinnor? Några hysterikor, gråterskor, excentriker?”

Allt jag begär är en liten paus, efter ett år dominerat av Donald Trump, Jeff Bezos och den ständigt absurde Hanif Bali. Att det politiska läget är svårt att undvika att rapportera om är jag med på, likaså att man inte gärna kan byta ut nyckelfigurerna efter eget behag. Det i sig hade ju ha kunnat lösa en hel del problem, i sådana fall.

Men kan vi inte åtminstone på kulturfronten skapa ett andrum? Och om vi inte kan låta människor med mindre mordiska och provocerande sinnelag komma fram, kan vi inte åtminstone plocka fram ett gäng galna kvinnor? Några hysterikor, gråterskor, excentriker? Inkvotera de flippade kvinnorna för jämställdhetens skull? Nästa gång jag gör det ovanliga och plockar upp fjärrkontrollen vill jag inte mötas av något annat än en kvinna som fullständigt tappar det på bästa sändningstid.