fbpx
Illustrationer: Daria Spitza

Att bli utgiven: En guide och stöttepelare för dig med skrivardrömmar!

Har du författardrömmar men ingen aning om hur de kan förverkligas? Vägen till att bli publicerad kan se olika ut. Tillvägagångssätten är många och konkurrensen stor. Med den här guiden hoppas vi på Kult kunna besvara dina frågor och ingjuta hopp i en för många aspirerande författare utmattande process. Det är här är en guide för dig som inte vet i vilken ände du ska börja. Börja här!


Att bli författare är en bana kantad av tvivel. Författarskapet är offentligt, ifrågasatt och uppe för debatt. Litteraturen dissekeras, recenseras, bedöms och utdöms tillsammans med sin skapare. Att skriva är offentligt och innebär att synas. Fråga dig själv om det är en position du vill ha och om skrivandet ska ha den rollen i ditt liv. Vill du att dina texter ska bli lästa? Tänk efter vem du skriver för. Är det för dig själv, en tänkt målgrupp eller för att göra svenskläraren som såg dig i mellanstadiet stolt? Finns det en glädje i skrivandet eller är det ett ont duktigt måste? Det är något att ha i åtanke när drömmarna om publicering ska övergå till verklighet.

I den här guiden kommer vi att gå igenom hur en möjlig process kan se ut: från det att ditt manus är klart till att det blir antaget av förlaget. Att bli utgiven är en individuell process där det är nästintill omöjligt att förutse exakt hur det kommer gå till. Även för några av de största författarna var debuten en kamp. Vi kan däremot gå igenom moment som är en självklar och förutsägbar del av processen och därigenom skapa så goda förutsättningar som möjligt. Utan förberedelse, hårt arbete och en förståelse för förlagens och branschens process är det fullt förståeligt om allt är oklart och förvirrande. Men oroa dig inte, nu går vi igenom hur det kan se ut!

Boken är klar. Tror du.

Det finns inget rätt eller fel i hur lång tid en bok tar att skriva, men det finns ett tydligt rätt i kvaliteten en bok har. När manuset väl är klart ska det vara välskrivet, utan slarv, stav- och grammatikfel. Många av de större förlagen tar emot manus genom formulär på sin hemsida där du bifogar texten tillsammans med ett personligt brev. Att mejla in manuset direkt till förlaget är också vanligt. Den romantiska tanken om att stoppa ner ett kopiator-varmt manuskript i ett vadderat kuvert är inte helt främmande heller då vissa förlag tar emot skönlitterära bokmanus via brev – men skicka för guds skull inte in ditt originalmanus! Ditt manus är ett av flera tusen de kommer ta emot det året och det finns inte möjlighet att få kuvertet returnerat. En del förlag har krav på hur texten ska se ut – exempelvis krav på visst radavstånd, marginaler, filformat och filstorlek. Den här informationen brukar stå angivet på förlagets hemsida. Återkommande önskemål hos alla förlag är att texten ska vara läsvänlig, så följ instruktionerna!

Att låta någon annan granska det färdiga manuset innan det skickas vidare kan hjälpa dig att inse textens styrkor och brister. Våga be om hjälp! Kanske har du en riktig bokmal till kompis som gärna läser och granskar texten innan den skickas till förlagen? Om du saknar en sådan bekantskap eller om det känns för utlämnande finns företag som exempelvis Textlyft och Författarcentrum som mot en avgift korrekturläser och coachar.

Men det behöver verkligen inte kosta! Ha tålamod, jobba med din text och sök dig till gemenskaper i sociala medier där personer i samma situation kan peppa och stötta. Ta initiativ till att läsa varandras texter och ge feedback! Då får du både hjälp, stöd och gemenskap från likasinnade. I slutet av artikeln hittar du en lista på några av alla de forum och grupper som finns.

Boken är klar – jakten börjar

Du har jobbat på det i evigheters evigheter, korrat och låtit andra läsa det. Fått feedback från vänner eller betalt de där två tusen kronorna för en korrekturläsning. Tagit åt dig och redigerat. Slutligen är du klar och skickar manuset till de stora förlagen. Väntar, väntar och väntar. Blir ledsen när du blir refuserad och börjar leta efter nästa möjlighet att förverkliga din dröm. Kanske fick du lite feedback från refuseringen, som du tar åt dig och fortsätter. Blir förkrossad när ännu ett refuseringsmejl kommer och börjar leta efter nästa förlag. Blir tillintetgjord-och-ifrågasätter-hela-din-existens-ledsen när refusering nummer tio kommer men fortsätter åter leta efter nästa chans. Så där kan det hålla på i åratal och ibland får du inte veta varför ditt manus inte blir antaget.

För att spara tid och energi är det därför viktigt att göra sin läxa gällande förlagen. De flesta förlagen accepterar manus när som helst under året, så du behöver inte stressa över deadlines. Dock kan det förekomma manusstopp på grund av semestertider eller hög belastning, vilket är mer vanligt på de mindre förlagen. Researcha förlagen, kanske till och med förläggaren, du skickar manuset till. Precis som du är på jakt efter ett förlag är förlagen på jakt efter författare.

När du finkammar förlagets hemsida ska du vara uppmärksam på vad de ger ut och hur din bok relaterar till det. Vissa förlag har en tydlig nisch, exempelvis Natur & Kultur som prisar sig själva med att ge ut skönlitteratur “av hög kvalitet”. Men de ger även ut kurslitteratur, faktaböcker och kokböcker. Är din bok en populärvetenskaplig skildring av surdegsbrödets historia har du hittat rätt. Opal är ett annat förlag som i sin tur framförallt ger ut barn- och ungdomslitteratur. Det kanske inte är dit du skickar din mustiga erotika. Bespara dig tid och gör din research! Vad är förlagets nisch och vad har de gett ut tidigare? Vad saknas i deras utbud? Liknar din bok något som redan är utgivet där? Vilka titlar har förläggarna arbetat med tidigare?

Efterhand som refuseringarna trillar in är det såklart svårt att inte bli desperat. Men att skicka ditt manus till tio relevanta förlag istället för 20 irrelevanta kommer bara att vara till din fördel. Fråga dig själv om du och din bok är en bra matchning för förlaget, och vice versa. Med en bra matchning ökar chansen att manuset blir accepterat. Tack och lov har Boktugg sammanställt en lista på Sveriges 50 största förlag och besparat dig några arbetsdagar i researchtid och ditt självförtroende en total kollaps efter att ha skickat manuset fel några gånger för mycket.

Det blev du! Grattis!

Du trodde såklart att boken var klar, men tas manuset upp av ett förlag kan du räkna med att motta feedback, kritik och i vissa fall förslag på förändring av innehållet. Här behöver du som författare göra ett noga övervägande. Är du mottaglig för kritik och redo att göra förändringar i texten? Om förlaget skulle föreslå en annan titel, att karaktärer stryks eller att storylines skrivs om – är du redo för det? Under skrivandeprocessen är författaren fri och oftast endast begränsad av sig själv. Utgivning på förlag innebär en redaktionell granskning av manuset. Det kan innebära att författaren får göra avkall på friheten som tidigare präglat berättandet.

Du måste lära dig att ta kritik och att kunna redigera din text utefter den. Den kreativa friheten räcker bara så långt och lektörerna på förlagen är proffs på det de gör. Mer frihet för författaren betyder nödvändigtvis inte att det blir en bättre bok. Ta Harry Potter-serien som exempel. Det finns en orsak till att femte boken som kom ut mitt i den absolut största fan-psykosen är ETT TUSEN SIDOR LÅNG med kapitel som inte leder NÅGONSTANS. Harry Potter och Fenixorden är inom fandomen typ den mest hatade boken av alla, men den mest fritt komponerade då J.K. Rowling hade all frihet och makt att kunna köra över sina förläggare eftersom miljontals barn satt och skrek efter en ny bok (personligen tycker jag om den femte boken, men det är min last i livet och den åsikten får jag försvara i diverse Redditforum).

Att stryka text, ändra på språket, förbättra dramaturgin eller göra om karaktärer är inte ett tecken på att du är dålig som författare. Det är ett tecken på att du kan jobba med text och att det du skrivit är värt att utveckla. Det finns inte utrymme för att vara orubblig – i alla fall inte som debutant.

Vill du bli publicerad på ett förlag måste du vara flexibel och redo att göra förändringar. Är du inte intresserad av det får du kolla på andra alternativ. Mer om egenpublicering senare!

Refusering

Ett obligatoriskt moment. Glöm inte att olika förlag och förläggare har olika riktningar, tycke och smak. Att ditt manus inte antas just där du önskat betyder inte att vägen till publicering har nått sitt slut. Historierna om stora författares långa väg till publicering har vävt in processen i en avskräckande mystik. Att J.K. Rowling blev refuserad tolv gånger och att klassiker som Borta med vinden och Pippi Långstrump var nära på att aldrig ges ut är bara några av alla refuseringar som är bevis på att en aldrig borde ge upp.

Egenpublicering

En negativ sida med att vara självutgiven är den starka förlagskultur som finns. Med tanke på att vem som helst kan ge ut i princip vad som helst i bokform (så länge de har pengarna) så är det inte konstigt ifall läsarna, kritiker och författarförbunden är tveksamt inställda till om din bok är läsvärd. Förlagets logga är en kvalitetsstämpel och som självutgiven kommer du behöva kämpa för att hävda dig. Om du redan har gjort dig ett namn, till exempel om du vunnit ett pris, så kan det väga upp och intressera läsarna och kritikerna ändå. Det kan till och med ge dig cred som etablissemangskritiker. Mariama Jobe som jag intervjuade i början av sommaren är ett mycket bra exempel på det. Läs och få inspiration!

Det finns en mängd olika företag för egen publicering, exempelvis Vulkan, Type & Tell och Opus Liberum. Tjänsterna och priserna som erbjuds kan variera så leta upp alternativet som passar dig bäst. Något som är ofrånkomligt med att vara sin egen utgivare är att du också är ditt eget allt. Du är ansvarig för marknadsföring, bokning av författarsamtal, kontakt med bibliotek, media, administration, sköta försäljningen och annat trök. Du måste vara beredd på att sälja in din bok och ensam axla alla rollerna inom ett förlag.

Skriv direkt för ljudbok

Jajamensan, du läste rätt. Podcastberoendet har satt klorna i litteraturen och det blir allt vanligare att skriva direkt för ljudbok. Ljudboksapparna Storytel, Bookbeat och Nextory är gigantiska på marknaden och intresset för mediet har vuxit under de senaste åren. De stora svenska förlagen har börjat satsa på mer och mer ljudboksutgivning, exempelvis Norstedtsägda förlaget Tiden. Att lyssna på en bok vid diskhon eller på väg till jobbet är en del av vardagen. Abonnemangen hos apparna gör att det likt Spotify finns ett gigantiskt utbud och det är lätt att hoppa från en bok till en annan. Det kan därför vara bra att ha i åtanke att en ljudbok kan behöva vara mer rafflande och infångande då uppmärksamheten lätt brister hos lyssnaren.

Unikt för ljudboken är såklart inläsaren. Vi är många som påbörjat en ljudbok bara för att stänga av efter några minuter på grund av uppläsaren. Det finns inte så mycket du som författare kan påverka i den situationen förutom att vara medveten om ditt språk och dina karaktärer. Flyter det på? Är dialogen naturlig? Läs din text högt för dig själv och reflektera! Detta gäller såklart för skrivandet i övrigt också. Jag tipsar inte om att du ska skriva manuset som en radioteater, men att ha det i åtanke kan inte skada.

Avslutningsvis…

Gör det till din grej! Visst att Stephen King skriver sex sidor om dagen men du är inte han. Att gå och vänta på ett kreativt flow är ett recept på att aldrig få något gjort. Du måste bara avsätta tid och i vissa fall tvinga dig till att skriva. Sätt ett personligt mål. Kanske att skriva en sida om dagen eller en timme om dagen. Eller en timme i veckan. Det är inte alltid kul, romantiskt eller fyllt med passion, men så småningom tar något form. Du måste bara bestämma dig och börja skriva. En mening i taget.


Inspirationskällor

  • Skrivkäris – Skrivargrupp på Facebook för kvinnor och icke-binära.
  • Skrivlust – Öppen Facebookgrupp för alla med skrivintresse.
  • www.boktugg.se – Ger en djupdykning in i bokbranschen. Inga låsta artiklar, så det är bara att förkovra sig.
  • www.tidningenskriva.se – Tidning som har en del öppna artiklar om författarskapet, artiklar om publicering och guider till förlagsavtal. Du kan också prenumerera på tidningen och de tar även emot kortare texter. En källa till både inspiration och möjlighet till en första publikation!
  • www.kultmagasin.se – Ett av Sveriges mest framstående onlinemagasin för konst och kultur i alla dess former! Visste du att de tar emot insändare, dikter och nu till och med noveller?
  • Att skriva: En hantverkares memoarer av Stephen King – En bok om att skriva. Direkta råd från en av de mest produktiva författarna någonsin.
  • Att skriva av Marguerite Duras – En bok om skrivandet och skapandet men också om Duras själv.
  • Kreativt skrivande – Grundbok i litterärt skapande av Therése Granwald – Rakt av kurslitteratur med all den fakta och pedagogik du kan tänkas behöva.

Och för dig som vill utforska skrivandet ännu djupare och verkligen satsa finns skolor med skrivarlinjer. Det är ofta antagningsprov så var uppmärksam på det. Dessutom har i stort sätt alla högskolor och universitet kortare sommarkurser i kreativt skrivande, men det är otroligt hög konkurrens om platserna. Yours truly har själv försökt komma in på kreativt skrivande på Södertörns högskola, Karlstad universitet och Linnéuniversitet tre somrar i rad utan framgång. ¯\_(ツ)_/¯

Här är ett urval av andra alternativ:

Att bli utgiven: En guide och stöttepelare för dig med skrivardrömmar!

Mejla skribenten!