Diktsöndag: vecka 33
Ylande i vargtimmen, paradisgläntor och drömmar om en tömd riksdag. Veckans insändardikter rör sig i drömska och hoppfulla illusioner om samhället, det stora, och om livet, det största.
Så låt skogens skuggträd smeka ditt ansikte, i fantasin eller utanför, och skölj dig i veckans dikter av KULTs makalösa insändarpoeter Andreas Berglind, Lovisa Dhenstrand och Martin Fransén.
Vargtimmen
när vargtimmen ylar:
då hör jag dig
då ser jag dig i varje gathörn
då känner jag din doft som dröjer sig kvar på mina kläder.
men du är inte här.
när solens första strålar smeker min hud
och jag vaknar
utan dig intill mig
bryter jag samman
Hungriga vargar
hungriga vargar klöser mig
river upp gamla ärr och lovar mig;
ett paradis, mitt eget
ingen dans i gläntan
fötterna blåaktiga
fingrarna amputerade
det enda som finns kvar;
är ett medvetande om det gamla.
Andreas Berglind, Göteborg, Instagram: @andreaswho42
—
People I loved in places I remember.
when I walk by hollywood and vine
where you and I used to hide
the sun is out but it doesn’t shine
the way I want it to shine
like the stars on the street
like the mirage heat
july will forever be july
and august will still be august
but it’s never summer without you
It tears me up that those
crazy starlight nights
with kisses flowing straight trough me like bacardi
It’s all a past life
It tears me up
Despite those days
It’s never summer without you
When I see your face in pictures and places
I can still feel the warm breeze
sunkissed shoulders and shimmering seas
how I loved you
like nobody can
It tears me up
Despite those days
It’s never summer without you
Lovisa Dhenstrand, Enköping, Instagram: @ladhenstrand
I natt jag drömde
Jag drömde en natt att samtliga partier hade trillat ur riksdagen.
Inget visste riktigt hur det hade gått till,
kanske
hade L glömt stänga dörren efter sig (eller om det nu var MP eller KD).
Nån påstod sig ha sett Göran Persson
stryka förbi i närheten och
sett ovanligt nöjd ut
(vilket i och för sig inte var så ovanligt)
Kunde han verkligen ha satt i sig allihop?
I Täby var det mesta sig likt,
liksom i Sölvesborg
och i förorterna.
Martin Fransén, Malmö
