Diktsöndag: vecka 30
Ännu en härlig sommarvecka lider mot sitt slut. Kanske har du jobbat arslet av dig, kanske har du haft ledigt, kanske spelar det ingen roll – poesi är oavsett alltid lika underbart! Här bjuder vi nu på en skörd av avslappnande, uppjagande, livsförändrande poesi.
Hata data
Alla vet att det heter
dator inte data
Men bara rövhål springer
runt och säger dator och datorn
hela dagarna.
Precis samma rövhål
som aldrig haft nått
vettigt
att säga
men lever för att hålla koll på
om någon sär skriver.
Världen är full av rövhål
jag skiter väldigt
ofta och
länge
Proletär positivism
är inte att vara naiv
Är att hata samhället
men gilla människor
och hata jävla folk
Att se framåt
Vara kritisk inte
negativ
eller bitter
Att känna respekt
kanske rent av
vördnad
inför gamla bilder
på museum
eller äldre släktingars minnen
utan att vilja leva i dem
eller krypa tillbaka ned i gruvorna
Är att ha kul
med gott samvete
att hitta kommunism i en
Pågenlimpa
(Ok ni i 08 kan säkert hitta den i en Skogaholmslimpa)
Att skita i alla regler
men inte heller bryta dem
för sakens skull
på bekostnad av nån annan
Proletär positivism
är kanske inte
Jag vill bara dansa!
men kanske
Vi måste skjuta oss ut härifrån
inte heller
gäller
Är att bry sig om både sig själv
och andra
att säga det
utan att rodna
eller skämmas
Är att tänka längre än näsan räcker
Och att drömma
ännu längre
Martin Fransén, Malmö
EIGHT HOUR CREAM
Läppsylet smakar som läpparna gjorde när jag grävde bland sand och lösa papper i mammas väska
läpparna smakar finger, ett kallt finger ute på trekantens is
Mina läppar var så torra från vinden
jag åkte på skenorna tills fötterna domnade
Blöta snören, snöra hårt
Handen i munnen, fingertoppen dränkt i läppsyl
Jag la det på min tunga
Molande, illamående, nakenhet
Läpparna smakar flisor av hud
Bet alltid på nagelbanden
röda djupa sår som sved under hett vatten och fettlösande diskmedel
Eight hour cream, räcker hela livet
Nu ligger ett i min ficka, bucklig metal och grånad etikett
För 8 år sedan så var jag 12
och om 8 år fyller jag 28
Grusig på insidan
Allis Sääsk Berglund, Stockholm. Instagram: @enboktillbara
Existens, minimum
Jag köper nudlar för
fem kronor portionen
vilket jävla kap
det kan jag äta tills jag dör
fem kronor/portion
tre portioner/dag
hundrafem kronor/vecka
fyrahundratjugo/månad
existensminimum är
femtusen efter hyra
de måste skämta
det räcker ju till åtminstone
tio existenser/månad
vem kan kalla sig offer
med så mycket existens
här ska levas
kan jag lova
Fabian Franck