Bilder: Rasmus Erichs Lång

Sista bossen

Nu ser jag i dina ögon att du älskar mig
Ibland ser jag i dina ögon att du inte gör det
Kanske undrar du då samtidigt
vad mina ögon avspeglar
ibland som öar i ocean
det stormar men inga vågar

fast i fattigdom och missbruk i generationer
fast i nojan då blåljus cirkulerar kvarteren
fast vi har blå valium
Fast jag är packad och har ett packe blå L&M
fast himlen är blå blå blå
blixtrar och blåser det inuti

Farsan bryter på låsen
Morsan bryter ihop
spelar ingen roll hur många piller hon tar
Syrran skjuter sin choco
brorsan skjuter sin kran
Dysfunktionella barn i varje stad
och kommer nog aldrig bli något mer

Jämranden från avtändningar
fastnar i minnet
något fragment av ciggfiltret
fastnar i sprutan
Väljer mellan att köpa cigg eller mat
men ciggen går inte att snatta

Utskriven från sjukhuset
satt i rullstol
ännu svag
Inskriven på Tillnyktringsenheten
satt på Antabus
ännu svag

Jagar slutstationen längs spåren
med vinden i håret
mellan tunnelbanevagnar
Chromet i påsar
Suger in
spårar ur

Femlitersdunkar
Fem lineisch var
Fem gram haschisch
Femme Fatale
Om tiden sprang ifrån oss får vi aldrig veta

Odlar gräs men råttorna
biter av stjälkarna
just innan blomning
Fåtal vänner
men råttor överallt
Om livet sprang ifrån oss får vi aldrig veta

Alla bara reflektioner av mig
Allt e bara som ett tv-spel
Alla banor upprepas om man inte klarar banan

Och sista bossen skrämmer redan nu
Om man tänker på allt som varit redan nu
Och tankarna får ingen reda nu
Är sen och då men det är redan nu

Men då jag ser i dina ögon att du älskar mig
Då önskar jag att ciggen ska vara för alltid

besvarar då
ögonblicket
bevaras

Text: Kristoffer Cras