Separationssus

Jag sitter och äter vegobullar vid sekretären
Klockan är tolv
Jag vill helst sova
Har redan varit vaken i sex timmar
Pappa glömde salta makaronerna

Jag skildes från dig idag

Det blir två max tre veckor

Flyttlasset gick från Torsplan till Kiruna
Det är så stort
Avståndet
Det är så stort

Lasset som dras
Fast du kommer ju tillbaka, och jag har dina nycklar till lägenheten
Jag kan komma dit utan dig
När din plats kommer att vara tom och ha kala väggar
Jag vill inte vara där utan dig

Vår årstid börjar nu
Sista halvan av maj i Stockholm och du åker ifrån den
Det var i grönska som vi först fick varandra
Jag grät när vi sa hejdå
Jag grät när jag väntade på bussen påväg från dig
Jag grät tystare när jag klivit på den

Jag har inte känt så sen jag sa hejdå till mamma och pappa i skilsmässobarnets främsta år

Jag vill
glömma suset i kroppen
Nu när jag såg ut genom fönstret såg jag att allt var grått
Först såg jag regn
Sen såg jag snö
Tur att vädret är med oss

Hade inte orkat med att det susade i grönska som för ett år sedan
Jag blir rädd av att jag vill så mycket i en och samma riktning

Hur överröstar jag en annan människas sus
Jag inser att det inte går
Jag själv påminner mig om dig
Min kropps varande i ett rum
Klunkarna vatten jag tar
Vad andra skriver om kärlek och ångest
Vad andra säger om gröt och flingors olika status på ett frukostbord
Har hela jag blivit du?
Hela existensen har blivit du
Du spänner upp tyget ovanför
Du bara växer
Vi bara växer

Vi spänner upp tygen ovanför

Text: Saga Ivéus Wenglert, Instagram: @sagaurora