fbpx

Rapport från november 2021

Magdalena Andersson blir ny partiledare
Hon pratar om arbete
Alla ska arbeta arbeta arbeta

Vardag blir allhelgonahelg
Prästen pratar om döden
Alla ska dö dö dö

Det gör mig märkligt lugn

Kan Andersson och Kristersson vara vänliga och prata mer om döden?

(något kryper i hårbotten?!?)

Ånej inte som den dagliga döden på radion
skjutningarna, krigen, offren
alla dessa slocknade liv
mellan trafikinformation och växlande molnighet
och hur står man ut

Svar: det gör man inte även om man tror det

Svar: måne och sol, blommor som en gång ska vissna, jublande sånger, evigheten, bakhuvuden, knäppta händer, springande barn i altargången, förlåt oss våra synder, ljuset, brödet, bräckligheten, styrkan, oändligheten, gudomligheten, liksom vi har förlåtit dem, spruckna röster, lågorna, vilan, minnena, gravstenarna, glutenfritt fika finns här, fåglar, kaffe med eller utan mjölk, psalmbokens tunna blad, jesusblicken, altaret, tårarna, AMEN, valv, gråhåriga bakhuvuden, klockornas klang, makten och äran, evangeliet, ensamheten, rullatorer, gemenskapen, himmelriket, frestelserna, fragmenten, mässandet, vi tror ock, prövningarna, välsignelsen, vaktmästaren, kyrkbänkarna, möt oss med kärlek

tusen sinom tusen snöflingor dalar över gravarnas tända ljus

låt mig minnas att jag lever

Ögonlocken blinkar, naglarna växer, fötterna stampar takten till en melodi i huvudet


Kära söta liv
vad har jag för val annat än att bli
ett kugghjul i en hokus-pokus-tillväxtmaskin
Inte mycket
men något 
NÅGOT ska man väl

Jag ber bordsbön innan snabbmakaronerna skyfflas in i munnen
Vetets vajande växtkraft 
Tack

Jag viskar min sorg till älgflugorna som kryper i hårbotten
innan jag klämmer dem till döds mellan naglarna
Förlåt

och jag undrar vad älgflugorna ska tycka om mig
när vi möts på andra sidan
Ja det undrar jag verkligen
De är väl inte så glada i mig men kanske
kan vi ändå förstå varandra
Inte kunde jag hjälpa att jag var så lik en älg
där jag lufsade fram i svampskogen
Men allt det där får vi reda ut sen


Text: Signe Rönnegård

/

Dikt: Rapport från november 2021