Bild: shutterstock.com/Daria Spitza

DERAS SAK, ÄR VÅR


ett stimulanspakets revisionism vittrar när
                  rosor har frusit fast i tundran
hackar tänder ute i taigan
yxskaft, rakblad
                inget regn bara hårtestar som faller
med kvarteren som jämrats med marken
de var pojkar födda 2004
med en fylla framför sig
med en ryggsäck utan bly
som skulle vara fri från metaller
de hade aldrig sett bandage
(bara på film ju, bara ett gips ju)
de skulle bara se plåster och ishtars portar på museum
               mitt europas stjärnglans
får tågbromsar
på rälsen
att skräna som en dödsmarsch
pärleporten i negativ
glasögonormarna med gråtrunkande slipsknutar
vill
“konfiskera ondskans poolhus”
detonationer i mariupol, charkiv och kiev
röda rubiner
droppar från skyltdockornas ansikten


VÄSTVÄRDENS ALL-INCLUSIVE


FÖRST GÅR
en trojansk häst in på en
espressobar
behöver kompresser
näsdukar och ett
ånglok till terapeutens kontorstider
tre man har fingrarna i öppningen
inga gångjärn i dess kropp
spjutspetsen har vräkt
fölet som skulle födas igår
hästen gnyr
var är ditt sjukförsäkringskort
hästen hostar
upp en gammal fax
med mejl som
HR-chefen
hoppades
aldrig
                skulle
få se dagens ljus
utan
få somna in i matsmältningssystemets
mörka åskoväder
du har övergett rätten till ditt sjukförsäkringskort
                baristan sträcker sig
                efter hästens mule
försöker söka
ÖGONKONTAKT
SEN FÅR LEMLÄSTAREN
              ett bett i handen
blått bläck
på golvet
hästen vänder sig
                blått bläck
på kassaapparaten—etablissemangets kronjuvel
blått bläck
                golvet gult
luktar
bananskal
ruttet flyglarm i högtalaren
blått bläck på kvartalsrapporten
som en konsult
analyserat fram ur analen innan nyår
                hur många krafter tar du? hur mycket skrot kan du bänka?
hästen hasplar ur sig
något
               har dialekt
barnen
  börjar backa ut
mäklarna
lägger benen på ryggen
vi kan inte ringa ambulansen
jag har ändå inte råd

Text: Jana Paegle, Instagram: @ja.naturlich