Det kan bli Tusses röst som ljuder högst i maj
Sveriges million voices har talat. Den förhandstippade Tusse vann Melodifestivalen 2021, och i slutändan blev det knappt spännande när han tidigt stod utkristalliserade sig som favoriten hos den så oberäkneliga internationella juryn. Det finns ingen anledning till att Voices framgångar skulle sluta här, och kanske kan Tusse bli den som tar hem Sveriges sjunde Eurovisionvinst.
Sveriges bidrag till Eurovision har de senaste åren inte mottagits så väl av fansen. Vad vi först såg som ett recept på framgång – en snygg, ung, välstylad popkille med dans – har nu blivit basen för vår främsta kritik. Sweden’s sending another twink this year? Shocking kommenteras på forum i rasande takt varje år. Folk är helt enkelt trötta på vår amerikaniserade mainstreampop. Kommer den aldrig sinande cynismen att ersättas av något annat i år? Vi kan ändå ha anledning att tro det.
Att både juryn och det svenska folket skulle ha Tusse som vinnare var inte helt självklart på förhand. Det fanns flera Eurovision-värdiga bidrag i finalen, och med tanke på att Voices som låt kanske inte stod för det mest säregna uttrycket fanns det föraningar om att den internationella juryn skulle favorisera något annat istället: Eric Saade med sitt moderna, monokroma nummer, eller Dotter med sin dystopiskt blåa scenshow. Två übercoola, moderna uttryck, men när de i finalen följdes av varandra blev det möjligtvis en aning för pretentiöst, vilket kan ha stjälpt deras chanser hos juryn och gynnat Tusses istället.
När tittarpoängen skulle redovisas var det givet att Tusse vunnit Sveriges hjärtan och ta hem hela tjottaballongen, men att krossen blev den största möjliga var inte lika väntat. Voices kammade nämligen hem hela 96 poäng av svenska folket, vilket innebar att han hade fått flest röster i samtliga tittargrupper. När röstningssiffrorna avslöjades senare under finalkvällen visade det sig att hela 2 964 269 röster lades på Tusse, vilket även det var rekordstora siffror. Aldrig har stödet varit så stort för ett bidrag i Melodifestivalen, och den kärlek som Tusse lyckades frambringa hos svenskarna kan han nog frambringa även i Europa.
Årets Eurovision kommer att bli av på ett eller annat sätt, men redan nu kan man konstatera att det kommer vara den mest ovissa upplagan på flera år. Så gick även snacket om förra årets startfält innan tävlingen ställdes in, men då låg grunden för det påståendet i att det fanns ett flertal tydliga vinnarfavoriter (Sverige exkluderat) som alla kunde gagna momentum under veckorna innan Eurovision och ställa till med skräll. I år är det egentligen inte något bidrag som har ett vinnarsurr. Detta kan bero på att de flesta andra länder har låtit förra årets representant ställa upp med en ny låt, vilket gör att många av fansen jämför den nya låten med artistens förra bidrag. Vare sig den nya låten är bättre eller sämre än den gamla gör det ofrivilliga jämförandet det omöjligt för årets låt att få en ärlig chans, något som blev en het debatt när European Broadcasting Union tillkännagav att inga låtar från 2020 skulle få användas året därpå.
Sverige gick istället tidigt efter Eurovisions avblåsning ut med att det skulle koras en ny representant i Melodifestivalen 2021, vilket nog har varit till vår fördel. Vi ÄLSKAR The Mamas, men den nya uttagningen skapade nyfikenhet och spänning som gjorde att många internationella ögon riktades mot oss. Alla som var inne på Twitter och #melfest under deltävlingarna lade märke till att hashtagen var fullsmockad av utländska tittare som hade en hel del åsikter om våra bidrag. Den internationella intresset var till och med så stort att man på SVT Play sände en alternativ version av finalen med kommentatorer som pratade engelska. Lite uppmärksamhet brukar sällan vara skadligt, och i Eurovisionsammanhang är snacket inför tävlingen mer avgörande än vad man tror.
Något annat som talar för framgång är Tusse själv. Visst, hans låt tillhör samma genre av snyggt producerad scandipop som tidigare blivit ratat av Eurovision-fansen, men Tusses karisma och genuinitet lyser igenom på ett sätt som det inte riktigt gjort för hans manliga föregångare. Självklart är det ett gyllene utgångsläge för honom. Om inte hans sprudlande personlighet får folk att förlåta oss för alla radiohits vi skickar, finns det nog inget som kan göra det. Förutom att skicka annat än radiohits förstås. Men det kommer ju aldrig att hända.
Voices är dock inte bara ett prima exempel på en modern hit som direkt sätter sig på minnet, det som skiljer låten från våra tidigare plastpopspojkar är att den tillsammans med framförandet har ett budskap om att lyfta tystade och marginaliserade röster. De senaste tio åren har flera bidrag med tydliga, och något politiska, budskap blivit hyllade och älskade – trots EBU:s stränga nolltolerans mot politiska bidrag. Tänk exempelvis på Conchita Wursts normbrytande persona 2014, Jamalas historiska parallelldragning till Rysslands invasion av Krimhalvön 2016 och Nettas feministiska låttext i #MeToo-svallvågorna 2018. Voices är självklart långt från politisk, men dess uppenbara relevans i kombination med ett väldigt oklart startfält gör att Sverige har sin bästa chans på länge att vara det land som lyfter Eurovision-bucklan i maj.
Tusse kommer förmodligen att se tillbaka på Eurovision Song Contest 2021 med ett stort leende. En topp tio-placering känns lika given som Anton Ewalds förtjusning i kamerablixtar, och oavsett hur det går kommer han ha hela svenska folket i ryggen, mer än vad en svensk representant haft på länge. Ett starkt bidrag tillsammans med ungdomlig glöd brukar vara en spirande sockersöt romans värd namnet. 2013 höll vi Eurovision i Malmö och 2016 var vi i Stockholm. Kanske är det dags för Göteborg 2022. Först ska Tusse charma alla underhållningstörstande människor hemma i Europas TV-soffor, men att ställa sig framför en kamera har visat sig vara lyckosamt för Tusse förut. Smatter smatter smatter.
Text: Theo Hafström och Ellen Algren
