Den ultimata guiden till höststämning
Nu slog den till, hörrni. Hösten! Det är lite sådär kallt om näsan på väg till bussen, dimma och doften av blöta löv på morgonen, efter jobbet eller plugget är det en middag inbokad med nyfunna vänner från kvällskursen men innan det ska man hämta klädbeställningar på posten. Ja, ni hör ju att ni är i goda händer. Här för att guida er genom de kommande månaderna kommer jag, professor emeritus i höst, att ge er mina (högst subjektiva) råd för att komma i riktigt bra stämning.
Varje gång jag säger att hösten är min favoritårstid möts jag av antingen ilskna utrop eller passionerat medhåll. Sommaren är väl de flestas favorit men för oss som bara är en flottig, grisrosa och svullen FOMO-klump under årets varma dagar, så är höstens murrighet mycket mer tilltalande. Jag vill argumentera för att hösten är vad vi stackars människor vill att nyår och januari ska vara – fast med rätt förutsättningar. Det är ofta såhär års som många hittar nya sammanhang eller bejakar nya sidor genom att börja studera eller byta jobb – ofta i kombination med flytt. Har man inte gjort så drastiska förändringar i höst så finns fortfarande minnet kvar från tidigare år och en känsla av nystart brukar oftast övertala en att gå utanför sin bubbla. Då är manegen krattad för samtliga kvällskurs-företag, klädkedjor, självhjälpsförfattare och husmanskostsrestauranger att bli ekonomiskt oberoende på de som kommer på att det är dags att “ta tag i livet” efter en dekadent sommar där de levt i totalt undantagstillstånd.
“Ut med det gamla, in med det nya!” är höstens egentliga måtto. Så hur maxar vi den här tiden? Hösten är en otrolig tid för nystart, inspiration, nya möten och kultur. Efter en sommar med kulturtorka eller på sin höjd en stadsfestival, så är dessa veckorna ofta startskottet för säsongspremiärer, vernissager och framförallt teatrarnas nya repertoarer. En otrolig tid för nya intryck! Men det finns även andra knep för att få till höstpirret. Personligen byter jag stil varje höst. Först ägnar jag några veckor till att övertala mig själv att inte färga håret rött, en impuls som kommer varje år. Men en klippning i september är obligatorisk för att bli av med den slitna sommaren (kanske en liten lugg eller en så kallad “shag” som jag själv kör nu). Modemässigt kan hösten vara lite av en broken record, men varför ändra ett vinnande koncept undrar jag. Det är naglar i burgundy, stickat, skinnjacka, boots, en vintage rock och självklart halsdukar i mängder. Vill man förnya det här lite kan man göra som jag gör varje år och grottar ner sig helt och hållet i ett speciellt material eller färg. I år är det satin, förra året var det färgen “rust”, hösten 2017 var det sammet… Eller så gör du som hälften av västvärlden gör varje höst: köper en basker. Tre år i rad har jag varit på stan med olika vänner enkom på jakt efter den perfekta mohair-baskern. Den finns där ute, någonstans, men tyvärr oftast nedsutten i fnasiga fauxskinnsoffor på Hirschenkeller när du sitter där med dina nyfunna vänner från ABFs drejkurs (också hett tips!).
När man ändå är igång att träffa nytt folk så kommer vi till dejtandet. Nu vill jag vara väldigt tydlig här: det finns ingen, INGEN, årstid som är så perfekt för dejt som hösten. På sommaren får man idiotiska förslag om att åka och bada och jag kan verkligen inte tänka mig något mer osexigt än att mötas upp i 30-gradig värme, vagga sig ner till en överfull strand och direkt ta bort den kåta stämningen genom att exponera sina kroppar i för små badkläder. Sluta dejta på sommaren! Hösten däremot, ujujuj. Alla är sitt snyggaste då vi äntligen kan sluta klä oss ovärdigt när temperaturen äntligen är dräglig. Man möter sin dejt på någon murrig bar (är man satsig käkar man husman på ett lite finare ställe med träpanel) och hen kommer in genom dörren lite sådär röd och kall i ansiktet, kanske också lite fuktig i håret efter ett stilla duggregn. Under kvällen dricks det äntligen tungt – Pinot Noir no more, fram med Syrah eller varför inte en Rioja. Vinläppar? Oroa dig inte, det finns inget sexigare än druvans egna matta läppstift på en surrig bar med stearinljus. För den som inte vågar en middag som första steg så finns som sagt mängder av museer, teatrar och konserter som går rakt i linje med årstidens stämning. Dejterna blir fler och går över till middagar och hemmakvällar hos varandra. Men det är ingen stress, för på hösten kan man vara hemma och häcka utan att det är några konstigheter. Dejtandet får ta den tid den tar utan en vidrig press att mötas upp med varandras vänner på en uteservering. Man tar det lugnt i några månader och vill allt sig väl så är man fortfarande härligt nykär tills att det är dags att “bestämma sig” sisådär kring jul och nyår. Bättre förutsättningar finns inte.
Om dessa strålande argument inte kunde övertyga dig till att bli meddragen i höstpsykosen så kommer här lite tips på musik och film som garanterat kommer få dig att vilja hoppa i lövhögar och dricka te med två händer.
Att lyssna på
Har ni hört den här Wake me up when September ends? Den är verkligen… SKOJA. Dit ska vi inte. Men jag undrar om det finns en funktion på Spotify som är “det här lyssnade du på oktober förra året”? Om inte så efterfrågas det och jag är redo att sälja den idén rakt av till er, @Spotify.
Det var svårt att pinpointa specifikt höstig musik men rent generellt tänker jag mig att det antingen är singer-songwriter (mycket akustisk och stålsträngad gitarr) eller att man lyssnar på mycket soundtracks, gärna med lite atmosfärisk stämning (se filmlistan nedan!). Det slår an något i en att lyssna på musik och tänka sig att det är ens eget soundtrack. Oavsett är det definitivt såhär års som alla omprövar idén om att man kanske gillar jazz. En generisk slow jazz-lista ska direkt läggas till på allas musiktjänster. Här kommer annars några tips jag lyckats skrapa ihop.
Amen Dunes – Indierocken lever. Ett slags soloprojekt där frontfiguren Damon McMahon bjuder in nya musiker för varje ny skiva.
Ane Brun – Optimal musik för en helgfrukost i oktober.
Anna von Hausswolff – Älskar Ceremony från 2012. Men alla hennes skivor är bra för att få till den där atmosfäriska stämningen. Vill du ha en riktigt bra promenad rekommenderar jag att du en oktoberkväll kl 19:30 lyssnar på skivan Dead Magic från 2018.
Bon Iver – En vän till mig i musikbranschen roastade Bon Iver för att han “sitter där i sin studio någonstans i en skog i Wisconsin med en töntig flanellskjorta och gör sin stonermusik”. Det kände jag var ett direkt övergrepp på min person.
Low Roar – Isländskt post-rockband som inte är Sigur Rós (borde egentligen också vara med på listan…). Det här är typ min badkarsmusik, så nu vet ni det.
Mogwai – Specifikt soundtracket till Les Revenants (se “Att titta på”).
Molchat Doma – Så kul att det här post-punkbandet från Minsk fick sin breakthrough tack vare en trend på TikTok. Spelar i Stockholm 11 november, tips!
Nicole Saboune – Det blir gothigare och mer experimentellt för varje skiva som kommer.
Nina Simone – Det puttrar ett långkok till Don’t Let Me Be Misunderstood, tända ljus och en stor stickad polo med lite vinfläckar på. Akut trevlig stämning.
Tracy Chapman – Bluesrockig singer-songwriter, say no more. Ser redan nu framför mig en stilla promenad genom fallande löv och en härlig saxofon som får till ett pirr i kroppen. Lätta steg!
1900 – Ljuvlig musik för regniga promenader eller långväga körning under Allahelgonahelgen.
Att titta på
Det är uppenbart att det här är årstiden för skräckfilm och thrillers som utspelar sig i typ Seattle. Jag har personligen otroligt svårt för skräckfilm så sådana tips får ni leta efter någon annanstans. Tack och lov så finns det mer till höstens stämning än mördare och paranormala aktiviteter. På hösten kollar man på något där det med fördel också är höst, alternativt speglar den murriga stämningen i färgskalor, musik och ton.
Serier
Bron – Finns få så höstiga saker som en regnig biltur över Öresundsbron, och det händer ofta i den här serien.
Dark – Netflix-original som gjordes 2017–2020. Tysk bruksort med kärnkraftverk drabbas av mystiska barnamord, kidnappningar och tidsresor. Serie för den som är ok med att inte fatta någonting och behöva googla samtidigt. Det kan man ta tycker jag, för den höstiga stämningen är otrolig. Pluspoäng för bra soundtrack.
Les Revenants – Fransk serie från 2012 som gjorts om i flera internationella versioner. Den här versionen, där döda familjemedlemmar plötsligt återvänder till en fransk bergsby, är klart den bästa versionen. Seriens kalla färger och dimmiga naturfoton ramas in av ett otroligt soundtrack gjord av tidigare nämnda Mogwai.
True Blood – Okej, det kommer komma flera vampyrtips för av någon anledning tycker jag inte att det är skräck. Älskade verkligen True Blood fram till säsong tre när allt spårade. Hade verkligen allt men nu får vi trösta oss med att använda den som stämningshöjare.
Twin Peaks – Legendarisk serie som förvisso utspelar sig i februari och framåt men ärligt talat, det kan lika gärna vara 24 oktober som 24 februari. Kolla på introt och lyssna på musiken så är hösten garanterat igång.
What We Do In The Shadows – Tänk er The Office med vampyrer. Ny säsong hade premiär på HBO 3 september, finns också som film med samma titel. Hjärnorna bakom allt är genierna i Flight of the Conchords.
Filmer
Brokeback Mountain – Avnjuts bäst på följande sätt: I en stuga tillsammans med vänner. Kanske har det bastats lite innan, ätits en gryta och vinats så att alla är lite sårbara. Dra igång den här och det är gråtfest deluxe.
The Girl on the Train – Boken utspelar sig i en Londonförort medan filmen är någonstans utanför New York. Ett nedköp enligt mig men det vägs upp av filmens helhet.
Juno – Tycker att det är en höstfilm för att jag minns att vi såg den på sexualundervisningen på höstterminen i sjuan.
Good Will Hunting – Såg den första gången när jag var sisådär tolv år, minns att något i bildspråket gjorde ett starkt intryck på mig. Den utspelar sig i Boston vilket ger den automatiska fyra av fem höstlöv.
Ondskan – Inte en toppenfilm enligt mig men murrig stämning finns.
Vuxna människor – Kanske crossover julfilm, men majoriteten utspelar sig i ett kalt november-Stockholm. Många scener med personer i rock som promenerar genom generisk park. Bra men stundtals också fruktansvärd stämning.
Interview With A Vampire – Ultimat! Får höstpirr bara jag ser omslaget. Fem av fem höstlöv.
Arrival – Sci-fi för oss som hatar sci-fi men imponeras av lingvistik.
Shutter Island – Finns få scener i filmen då det inte regnar. Är det någon årstid man har ork att bli mindfuckad så är det nu. Också otrolig kostym, blir så himla sugen på att köpa en trenchcoat.
Legends of the Fall – Titeln talar för sig själv och det är en riktig klassiker.
Downton Abbey – ÄNTLIGEN tillbaka på Netflix! Fram med pläden, teservisen, dubbelhandsfattning på tekoppen och din snorkigaste överklassmin så kör vi.
Pride and Prejudice – OBS! BBCs version från 1995 á 6h med Colin Firth som Mr Darcy. Perfekt uppvärmning till några månader senare då man självklart ska kolla på julfilmernas julfilm: Bridget Jones’s Diary.
Only Lovers Left Alive – Ännu en vampyrfilm men lite av en doldis. Vi ser Tilda Swinton och Tom Hiddlestone spela ett vampyrpar som mest liknar två herionister. Mörk humor med ett otroligt soundtrack.
Edward Scissorhands – Om du inte bott under en sten så har du i alla fall hört namnet på filmen. Supergullig film som var kronan på verket för Hollywoods mest quirky par Winona Ryder och Johnny Depp [Winona forever / Wino forever]. Också den som vi störiga “theatre kids” älskade i högstadiet, typ byggde hela vår identitet på den för att den var lite edgy. Usch, vad pinsam man var.
Chocolat – Eller som jag kallar den, Johnny Flodluffare. Den här ger mig samma mysiga känsla som Interview With A Vampire, fast på ett annat spektra liksom. Högst oklart varför eftersom det inte finns två filmer som är så olika varandra. Är det något med färgerna och bildspråket? Det är väl bara den där varma, murriga stämningen som får en att mysa sönder.
What’s Eating Gilbert Grape – Hjälp, får faktiskt en klump i halsen bara av att tänka på den här filmen. Lasse Hallström, kungen av höstfilmer? Otroligt sevärd 90-talsklassiker om en amerikansk småstadsfamiljs utmaningar. Leonardo DiCaprio i en av sina mest kända roller. Fem av fem mohair-baskers.
Amelie – Pluspoäng för att både filmen och soundtracket ger vibes. Vissa menar att Amelie är en manic pixie dream girl men jag tänker inte ta ställning. Jag menar bara att filmen ger mig ett primitivt behov av att hoppa i lövhögar och lära mig spela dragspel.
Greenbook – En av mina senaste favoriter. Mahershala Ali och Viggo Mortensen har en otrolig dynamik i den här dramakomedin om en afroamerikansk jazzpianist och hans chaufförs resa genom amerikanska södern hösten 1962.
Sleepy Hollow – Okej, inser nu att det är väldigt mycket Johnny Depp-filmer men det säger mer om mig. Vi avslutar listan med pre-problematisk prime time-Depp.
Jag skulle kunna fortsätta i evigheter så det är bäst att gränsen dras här innan jag är i full fart med att lista samtliga serveringsytor med träpanel (kan smyga in Blecktornskällaren i Stockholm som en klar favorit). Ta med dig att de första fallna löven inte är ett tecken på att sommarens frihet är förbi. Den sexigaste årstiden är nu och den är kantad av möjligheter, möten och intryck.
