KALEIDOSCOPE

DAYE

Från första stund visar KALEIDOSCOPE var den hämtat sin inspiration från. Interpretationen av den andra delen av Frank Oceans låt Nights på EP:ns öppningsspår ROLLIN, och en hel del andra stilistiska drag spridda över albumets gång, för tankarna till den Tumblr-inspirerade alternativa hiphop-rörelsen som blivit mainstream under 10-talet. På KALEIDOSCOPE är DAYE väldigt duktig på att gå i fotspåren av den rörelsens pionjärer, medan han berättar om ungdomskänslor med hjälp av snyggt valda skits, samples och verser.

Genom albumet använder sig DAYE av flera berättare för att återskapa stillbilder från sin tillvaro: på ROLLIN berättar Mike Jones om osäkerheten — och försöken att verka obrydd — som kännetecknar ungdomlig kärlek. Över SWAGOO:s mjuka, minimalistiska melodi är rapparen istället uppriktig och ärlig. SMILLA i sin tur briljerar på TIMELESS, ett tvättäkta neosoulnummer som skildrar idealkärleken. Genom skivan hörs konversationer, tankar och berättelser, allt från ett gäng tjejer som sjunger till Frank Oceans Self Control, till ett gäng grabbar som retar en annan som blivit slagen av en white boy.

I alla låtar är DAYE mån om att sätta ett konsekvent ljudlandskap som påminner om akter som KAYTRANADA, Tyler, The Creator, Smino och The Internet. Resultatet blir ett varmt, känsloladdat projekt som håller, tack vare en producent som verkar ha lagt sin tid på att studera och förstå sig på kännetecknen av det ljud han vill åt. KALEIDOSCOPE är snyggt producerat och ljuvt att lyssna på. Dock lyckas inte EP:n utmärka sig när den förlitar sig mycket på redan befintliga koncept och inte vågar utforska ny mark. I princip går det mesta i skivan att härleda till andra idéer från andra akter inom scenen som DAYE inspirerats av, och i det sammanhanget är KALEIDOSCOPE ett verk som inte lär bjuda på något nytt som får lyssnaren att stanna kvar allt för länge.

Med det sagt går det inte att förneka att DAYE är lovande som producent. Skivan är genomgående tajt och visar på att DAYE definitivt kan inspireras av, och återskapa, det han gillar, och det kvarstår att se om denna förmåga kan användas för att skapa ett multidimensionellt verk som blandar både färdighet med konstnärlig vision. I dagsläget kommer KALEIDOSCOPE långt på grund av DAYEs tekniska finess, men det nytänkande skapandet saknas — och gör att albumet inte riktigt når hela vägen.