cykler är en kreativ dialog, en stafett – ett eko som går runt runt runt. I en ström av dikter samtalar L (Lejla Cato) och A (Alva Lundin), de svarar och lyssnar ömsöm. Parallellt med deras ord, som en också självständig cykel, för konstnärerna N (Noa Persson) och H (Hugo Hernqvist) en dialog i bild – de svarar varandra och de svarar poeternas dikter. Fler cykler uppstår: N samtalar med L, H med A, och de samtalar alla med varandra och var för sig. Det råder samtalsinflation. Och det är blod, en töande värld och brand. Var så goda.
cykler
/ N
imorse väckte grannens dusch
det föll på golvet
lät som det slog
mot rutan
tittade nyvaken, drömskt
mot fönstret
saknade molnens slag smatter städ
sköljning av gator gräset, grovheten som
tittar fram
massera mitt inre med minnen
smörjd grovhet som smattrar
och skiljer med mjukt mjukt åt
sov söv sövd
när utanföret städas
/ L
/ H
vi går i ide
beslutar det med viskningar i mörkret
pannor och andedräkter mot varandra
beslutar oss för att möta den klorofylltyngda luften i maj
tills dess
ett drömskt vakuum
nedsövda inom 25 kvadratmeter
monogamin utstrålar förgänglighet och
det är väl som vanligt
jag är livrädd
för det förgängliga som är vackert just för att
det saknar någon garanti med beteckningen För Alltid
snön, snabbköpstulpaner, kristallglas
allt det sköra hotar med att
smälta vissna krossas
/ A
/ N
trodde aldrig
avundas
röd velour
och död hund
ville slita av henne jackan
i röd velour
klä mig i deras
hundsorg
stolt
tror aldrig
sorgen blir lätt
velouren är röd
hunden är död
vad det är
det är
förutom dubbel
ett handpar till
dubbelt
varmt
förutom det då
tro aldrig
på mer
mindre
något annat
se hunden velouren handen
se
den är död den är röd den är orörd
se
aldrig mer
/ L
/ H
o alla de ting som tvingats besjälas av
substantivet sorgen
låt oss samla dem i en ask
skaka
trösta
sorgen förblir ett substantiv
ännu permanent inkonsekvent
den ryms bland duntäcken snötäcken
nedbäddad, luddig
mjukt hal, töar och sinar
knarr gnirk
kängor i snön
bomullstussar som masseras mellan fingrar
knarr gnirk
där i mina händer finns samma sak som innanför pannbenet
vitt ludd
skörheten själv befinner sig i rummet
håller en len hand hårt om min hals
den hotar, jag lyder
redo att avlägsna mascara med Aceton
krossa porslin med Avsikt
/ A
/ N
skört
var glaset
som sprack
av sång skål synder
skör
är väggen
som skakar
av slag skrik skäll
min livmoderscykel är ur synk
borra ett litet hål
för att se
nya Gud
rösten donar
den befaller
den sätter min rytm
min livscykel är i synk
med gudarna
vi bor vägg i vägg
saknar sköra sönderslagna glas
splitter
splittret flyttat in, själsligt
gudarna donar på, köttsligt
saknar sköra cigarrosande fingrar
som limmar
limmade våra delar
ihop blödde vi
glas krossas
därborta
jag blöder
härinne
min livmoder är utan synk
jag är ett hål
så jag borrar ett till
/ L
/ H
jag minns hur vi isolerade ett symboliskt hus utan handskar
huset var av timmer och
barnhänderna var fulla av glassplitter
dået är en död hund och kontanter
nuet är ett drömskt vakuum
det solitära jaget existerar bara i kemisk laptopljus
vaggas till sömn av kvinnomord
drömmer om att alla vill mig illa
kämpar tappert emot så länge jag är medvetslös men
vaknar och förstår illviljan
lägenheten luktar rök
den cirkulära litteraturen
den cykliska månen och den blödande kvinnligheten
evigheten är på paus men
allt kommer att åter finnas
/ A
/ N
det cykliska
i själens tillstånd
tråkar ut mig
ber Henne om paus
på den blodiga cykeln
Hon svarar
det är inget fel på dig
men varför behöver jag
ett lag av specialister
gynekolog reumatolog dermatolog psykolog
med mera
därför är jag starkt
socialist kommunist leninist
av deras förmåga åt mina behov
själviskt solidariskt
med andra ord
det förutsägbara
i kroppens tillstånd
tröttar ut mig
ber om en paus
till vem, vet ej
vill bara slut på blodet
/ L
/ H
livet är underbart förnedrande
högarna av böcker är instabila och
rasar
utanför mitt hus
brinner eldar
grävskopor skrapar mot asfalt och
jag är inte längre rädd för
cykler, ljud eller
dantes inferno
allt kommer bli bra igen
allt kommer bli dåligt igen
ta informationen och lägg den i en ask
skaka
visst går det att finna en förutsägbar tröst i stoffet?
askan?
/ A
